Sista vårtecknet för i år

Igår avslutades årets vårteckensutmaning med Humlebacken i spetsen och eftersom jag helt missade att det var måndag igår så kommer mitt sista vårtecken idag istället!

En för mig okänd växt blommar vackert i kvarteret. Blommorna påminner mig om häggen men de är rosa istället för vita. Finns det kanske flera sorters hägg?

Syrenen är full av knoppar, snart blommar det! Denna syren står tyvärr inte i vår trädgård men jag kanske skule ge mig ut på en shoppingtur?

Snart har jag mina pallkragar redo för plantering, där ska det bli morötter, sallad och lite örter. Kanske blir det en extra pallkrage med smultron också, eller jordgubbar. Nytt liv i köksträdgården är väl ett vårtecken om något? :)

Matblogg?

Nästa vecka förvandlas denna blogg tillfälligt till en matblogg. Nästa vecka kommer nämligen den matkasse ifrån Linas matkasse som jag vann i en utlottning tidigare i år och jag tänkte att jag skulle försöka blogga lite om matlagningen. Jag fick recepten idag och det ser lovande ut! Eller vad sägs om följande matsedel?

Spansk tomatsoppa med basilikadoftande bönröra.
Köttbullar i citronfrisk gräddsås med potatis och varm haricotsvertssallad.
Rökt makrill och potatissallad med senapsvinägrett.
Gräddig purjo- och rabarberkyckling med bulgur.
Grillad fläskkotlett med grönsaksspett.

Det enda jag känner mig lite skeptisk till är nog makrillen, men det beror nog på min avsmak för makrill i tomatsås (som min käre sambo naturligtvis älskar). Men jag skulle tro att detta inte är ens i närheten av det jag ska få smaka nästa vecka. Vem vet? Det kanske blir en ny favorit?

Nuvunnen energi

Hundlivet är många dagar helt fantastiskt. Idag är en av dessa dagar!

Tisdagar betyder hundträning tillsammans med glada människor och glada vovvar i härlig blandning. Ett träningspass kan man gå in i med lite olika energinivå - idag var en sådan kväll då energinivån befann sig på minus. I vanlig ordning så bävade jag för hur detta skulle avspegla sig på Chapp, och i vanlig ordning slog jag och hunden mig med häpnad.

Jag funderar varför det ofta är på det här viset. När jag går in i träningen och tror att det inte kommer att gå bra för att jag är för trött för att orka genomföra ett positivt träningspass, då slutar det nästan alltid med att både jag och Chapp presterar på topp. Hur kommer det sig? Är det jag som skärper mig lite extra eller är det så att jag släpper någon sorts prestationsstress och bara låter träningen flyta? Läser jag kanske min hund bättre när jag är trött eftersom jag vet att det då är desto viktigare att jag ligger steget före?

Det är en fantastisk känsla att gå in i träningen tröttare än tröttast, och komma ut på andra sidan så uppfylld av ny energi så att det inte går dit något mer! Jag säger tack kära hund för att du ger din matte all denna energi. Tack (och puss på nosen).

Vårteckensutmaning v. 21

Jag missade förra veckans vårtecken men idag tog jag med mig kameran på kvällspromenaden. Skyarna har öppnat sig i timtal under dagen, vilket resulterar i en liten explosion i naturen nu när solen äntligen kämpat sig igenom molnen.

Häggen håller på att slå ut.

Den stora husförsäljningssäsongen är igång! Skyltar som den här finns i vart och vartannat kvarter...

De flesta björkar är nästan helt utslagna nu, och så gröna som de bara är i början av försommaren!

Ännu mer hägg, och den doftar så underbart! 

Granen skjuter nya skott, snart kan man mumsa på dessa när man promenerar i skogen.

Men dagens största "vår"tecken är nog den underbara doften efter ett regn. När det fullkomligen knastrar i alla träd, buskar och växter av ny energi. Jag skulle kunna sitta på en stubbe och bara njuta av dofterna i timtal, synd bara att sambo och hund inte har riktigt samma tålamod som jag! :)

Nästa vecka är det sista veckan med vårteckensutmaningen, vilket väl känns som på sin plats nu när det alltmer börjar likna sommar.

Vilse i pannkakan

Imorgon åker jag och hunden på äventyr. Det är nog bäst att jag packar matsäck och varma kläder, för man vet aldrig hur vilse jag kan köra när jag ska försöka hitta till Burnäset, innanför Risböle. Smaka på den ni.

Ja, den människa med världshistoriens sämsta lokalsinne ska bege sig ut i obygden (?) med endast en karta och en mobiltelefon till sin hjälp. Det påminner mig, jag måste be min käre sambo att installera skrivaren så jag kan skriva ut kartan. Ett dåligt lokalsinne gynnas inte direkt av ett dåligt kartminne!

Om ni ingenting mer hör av mig, då kan ni vara så säkra på att jag virrat bort mig och är vilse i pannkakan (pannkaka skulle för övrigt vara en utmärkt matsäck om man är vilse - mättande och lika god varm som kall).

Önska oss lycka till! :)

Bågvisning

Okej, här kommer det. Bågvisning. Ignorera gärna den trötta blicken hos modellen, någonstans ska det synas att man steg upp före tuppen vaknat. Ignorera också gärna eventuella dubbelhakor eller andra skönhetsfel ni eventuellt upptäcker. Ytterligare en sak att ignorera är eventuella brister i själva fotograferandet, det blir som det blir när man ska fota sig själv! ;)

Ett par av bågarna har jag redan ratat men ni får se dem i alla fall. Jag har självklart mina egna favoriter men för att inte påverka utgången av ert röstande så berättar jag inte vilka. Så rösta nu på dina favoriter i kommentarsfältet. Hjälp mig att välja de bågar som ska pryda mitt ansikte den närmaste tiden! (Klicka på bilden för större version.)

Båge nummer 1, lila. (Ska även provas i mörkbrun men den har jag inte fått hem ännu.)

Båge nummer 2, mörkblå.

Båge nummer 3, svart/vit.

Båge nummer 4, metall svart.

Båge nummer 5, metall silver.

Så, vad tror du?

Det här med att träna hund eller matte

Det är lätt att luras till att tro att jag tränar min hund när det i själva verket är hunden som tränar sin matte. När hunden gör som jag önskar kan jag stilla konstatera att jag har gjort någonting rätt. Och när hunden gör någonting som blir lite tokigt då är det bara att plocka upp spegeln, se sig själv rakt i ögonen och fråga sig vad man som matte har gjort galet.

Självklart påverkar hundens nedärvda egenskaper resultatet av vår träning men det viktigaste är ändå vad jag som hundförare väljer att göra med det som finns i andra änden av kopplet. Hur ska jag dra nytta av de egenskaper som min hund är född med? Hur ska jag styra dem till de önskade beteenden som jag satt upp för vår vardag och hur ska jag arbeta med min hund för att vi båda ska vara nöjda med det liv vi lever tillsammans?

Lägger man till detta en hel uppsjö med faktorer som jag inte är i stånd till att påverka kan man ibland tycka att det här med hundträning är ganska svårt. Men då kommer de där dagarna då allting bara fungerar och man får plocka fram spegeln och förnöjd säga "duktig matte" och ge sig själv en klapp på huvudet och kanske en belöning på köpet.

Vi är trots allt inte så olika våra hundar, positiv förstärkning är en synnerligen effektiv metod över för oss tvåbenta. Glöm inte det i mötet med såväl människor som djur.

Att bjuda någon på en dejt

När man har haft stadigt sällskap i snart 10 år behöver man inte följa riktigt alla regler när man bjuder sin älskling på dejt. Till exempel kan man ringa upp honom och säga "Jag bjuder på dejt, och det är du som betalar"! :)

Visserligen behöver han bara betala middagen, bion står jag för. Visserligen med hjälp av biocheckar som jag har fått ifrån jobbet. Men det räknas väl ändå? Är han snäll kanske jag köper popcorn till honom, eller så får han betala. Vi får se! ;)

Det är härligt med en gemensam ekonomi!

För övrigt har jag idag beställt provbågar ifrån www.favoptic.se så nu ska det provas glasögon. Jag ska försöka lägga upp bilder här på bloggen så att ni kan hjälpa mig att bestämma vilka glasögon som ska pryda mitt ansikte de närmaste åren.

Och sedan är det ju måndag idag, dags för Vårteckensutmaningen igen. Jag ska ut och leta lite i min trädgård så får vi se vad jag kommer tillbaka med...

Börja med dig själv

Det finns så mycket djävulskap i denna värld så det räcker och blir över. Man kan gnälla sig blå i ansiktet över orättvisor och hemskheter och vi betalar pengar till det ena och det andra projektet som ska göra vår värld till en bättre sådan. Men varför glömmer vi så ofta bort att jag först måste få till stånd en förändring hos mig själv om jag vill att den värld jag lever i ska förändras? 

Självklart ska vi som har mer pengar än vi egentligen behöver hjälpa de som inte dragit det längst strået i vårt samhälle, men räcker det verkligen? Kan jag klappa mig själv på axeln och säga "duktig flicka" och vara nöjd så? Borde jag inte se till mig själv, mina värderingar och mitt sätt att betrakta min omvärld, och inse att förändringen måste till hos oss alla om en förändring till det bättre ska kunna ske? Mina handlingar får direkta konsekvenser i min omgivning, på gott och ont. Dina handlingar får direkta konsekvenser i din och min omgivning. Det kan var värt att tänka på, så här mitt i natten.

Den där Michel Jackson kan man säkert ha sina åsikter om, men sanningen är väl ändå den att han också satt inne med en hel del klokhet.

I'm Starting With The Man In

The Mirror

I'm Asking Him To Change

His Ways

And No Message Could Have

Been Any Clearer

If You Wanna Make The World

A Better Place

Take A Look At Yourself, And

Then Make A Change

(Michael Jackson - Man in the mirror)

(Varning för starka bilder. Vår värld är inte vacker alla dagar men om vi vill kan vi förändra den!)

Parningsdans

Ikväll blev det en liten expedition ut i skogen, och vad fick vi bevittna om inte vad jag tror var en parningsdans två tranor emellan. Naturen är fantastisk och det är verkligen ovärderligt att bo så nära den. Sambon konstaterade svalt att visst är det intressant med naturen men frågan samtidigt om man nödvändigtvis måste stanna upp och betrakta den längre än 20 sekunder?

Det har även flyttat in två svanar i samma tjärn som tranorna tagit i besittning och de är definitivt av ett mer tystlåtet släkte än tranorna. Som de väsnas!

Men naturupplevelsen var inte slut med detta. Även en simmande groda alternativt padda hann vi träffa på innan vi var hemma. Man ska uppskatta även det lilla i vår underbara natur.

Jag konstaterar stilla för mig själv att vi inte kunde ha bosatt oss på ett bättre ställe.

Från monster till världens bästa

Min kära vovve är litegrann som Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Ena stunden är han det där lilla håriga monstret ifrån en mardröm för mattar och nästa stund är han helt enkelt underbar. Idag vaknade Chapp på den där senare sidan. Den underbara. Den sidan som kan lura vem som helst att Chapp är en helt vanlig hund.

Idag var det dags för lydnadsträning i Långviken tillsammans med ett gäng glada hundmänniskor. Det riktigt roliga är att det är så många som dyker upp och gör kvällen så givande för både tvåbenta och fyrbenta.

Vi har gnuggat fotgående i sinne ikväll, jag och världens bästa Chapp. Han gick där han skulle gå (för det mesta) och höll helt klart en godkänd aktivitetsnivå för att vara han. Sanningen är den att han inte ballade ur en enda gång. Kors i taket.
Jag skulle tro att min kära hund är lite less på att gå fot efter kvällen men till min stora glädje kunde det konstateras att vinterns nötande har gett visst resultat. Detta trots att den gångna vintern bjudit på kassa möjligheter till hundträning. (Tänk hur bra det skulle kunna bli efter en mildare vinter...)

Efter en timmes intensiv träning avslutade vi med en trevlig hundpromenad där tvåbeningarna fick prata av sig och fyrbeningarna nosa och föra en markeringskamp längs vägkanterna i Långviken. Ett fantastiskt trevligt sätt att avsluta en lyckad träningskväll.

Imorgon kan det mycket väl tänkas att Chapp vaknar på den där andra sidan. Det kan man aldrig så noga veta. Vad jag däremot vet inför varje ny dag är att jag inte skulle byta denna hund mot någon annan. Vissa dagar är det dock tur att han är så otroligt söt. Det har räddat hans liv mer än ett par gånger. Sötnöten.

5 veckor gammal och finast i världen.

Vårteckensutmaning v. 19

Nu vet jag inte riktigt om det handlar om vårtecken längre, jag skulle nog snarare säga att dagens tecken är tecken på att sommaren är på gång. Eller tyder de 22 plusgraderna på husets skuggsida om att sommaren redan är här med buller och bång?

Se på rackarns, det var påskliljor! Egentligen borde jag kalla dem något annat  eftersom påsken är över sedan länge...

Tulpanerna är nu fullt utslagna i rabatterna.

Lata dagar med ett stort glas vatten och en god bok i sommarvärmen.

Bara fötter, jag tog premiärturen på gräsmattan utan skor idag! :)

Som sagt, det var dagens vår(?)tecken. I sommarvärmen! Livet med eget hus är just nu ganska gott. Vinterns vedermödor med snöskottning och vårfloden i grunden är sedan länge glömd!

Viltspårträning 1.2011

I år hoppas jag verkligen att det blir ett anlagsprov i viltspår för mitt lilla vilddjur. Förra säsongen gick om intet av outgrundliga anledningar, plötsligt tog Chapp inte ett enda spår trots att han tidigare klarat det med lätthet. Jag har inte den blekaste aning om vad den berodde på men jag bestämde i alla fall att vi skulle ta en paus och återuppta spårandet mot slutet av sommaren. Sedan kom husköp i vägen och det blev inte något mer spårat den säsongen.

Men nu har jag gått och längtat hela vintern så idag var det dags. Säsongens första spår. Jag har bestämt mig för att starta från noll igen. Börja med riktigt korta, raka spår med hör belöningsfrekvens när hunden hittar rätt. Det ska vara riktigt tokroligt att komma fram till spårslutet.

Dagens spårkarta...

Spårets längd: ca. 50 m.
Liggtid: 2 h
Väder: sol, lite blåsigt (vi hade vinden i ryggen), + 10 grader.

Jag hade hoppats att detta skulle vara lätt som en plätt för världens bästa Chapp men jag fick för mig bevisat att det var rätt beslut att starta från början igen. Chapp ringade en hel del trots att spåret var väldigt kort och dessutom följde en stig. I normala fall borde han ha tagit det här spåret på mycket kort tid men det tog nog en dryga 10 minuter från start till slut.

Eventuellt fanns det många andra "riktiga" djurspår som störde längs med stigen och det gjorde det knepigare. Det är en troligt förklaring till att Chapp gjorde så många avstickare ifrån spåret.

Det enda som gäller nu är massor med träning. Åtminstone två spår i veckan är målet och det ska jag göra mitt bästa för att hålla! :)

Dagens överraskning kom på vägen hem då Chapp bar klöven hela vägen. Det har han aldrig gjort förut. Jag antar att min lek med klöven efter att han hade nått spårslutet gav omedelbar effekt på klövens värde i Chapps ögon. :)

Testpilotuppdrag som skulle komma väl till pass

Vår kära bärbara dator börjar sjunga på sista versen...eller kanske till och med på sista strofen. Smartson söker nu testpiloter för den nya HP Pavilion och jag kunde inte anmäla mig snabbt nog. Det skulle verkligen vara perfekt om jag blev utvald.

Den verkar ha en behändig storlek också, passar perfekt nu när jag förhoppningsvis börjar plugga till hösten.

Följ länken för mer information om att bli testpilot: http://smartsontestpilot.se/hp-pavilion/bli-testpilot/

Vårteckensutmaning v. 18

Hej bara vad tiden springer iväg, vecka 18 - hur gick det till?

Idag var det återigen dags att jaga vårtecken med min kamera. Jag och hunden begav oss ut i skogen.

Chapp spanar ut över en nu nästan helt isfri Haratjärn. Och nej, det är inte smuts på linsen - det toksnöar. Välkommen maj månad.

Ute i skogen var det någonting som förde ett väldigt liv nere vid Rudatjärnen. När jag smög mig fram genom blåbärsriset fick jag syn på dessa två tranor. (Det är tur att vårteckensutmaningen inte ställer krav på fotokvalitet.) Chapp tyckte att fågelspaning var spännande, i ungefär 30 sekunder. ;)

Jag vet fortfarande inte vad detta är men de har i alla fall blivit dubbelt så stora sedan förra veckan.

I min rabatt (som jag trodde att jag hade rensat tom eftersom där ska sås gräs) har dessa små sötheter tittat fram. Tulpaner?

De är inte mer än en tvärhand höga men de är många. Och söta! Jag avvaktar nog med att rensa bort det sista ur rabatten till dess att de har blommat över. :)

Jag påbörjade arbetet med att rensa bort alla rabatter redan när vi flyttade in i höstas, eftersom jag inte vill ha blomrabatter direkt emot husgrunden. Dessutom tycker jag att odling i krukor fungerar alldeles förträffligt för en som inte gillar att rensa och plocka ogräs. Men nu undrar jag om jag inte måste anlägga en ny liten rabatt någon annanstans så att jag får njuta av sådana här skönheter även nästa vår. En fråga till er som förstår er på: Kan man gräva upp lökarna och flytta dem till en annan plats eller måste jag sätta nya?

Vårens ytterligheter

Jag menar att det finns tre olika approacher till det här med våren.

Dels finns det de som vägrar ta av sig vinterjackan och vinterskorna före midsommar. De som använder långkalsongerna till mitten av juli. Att de svettas från det att solen gått upp till dess att den går ned verkar inte bekomma denna grupp.

Sedan finns det de som klär av sig till linne och shorts i slutet av april. Bara för att vi har haft en sommarvarm dag så innebär det att det från och med den dagen är sommar. Punkt. Att de sedan drar på sig förkylningar eftersom det nästa dag endast är 8 plusgrader, lite snålblåst och växlande  molnighet det verkar inte bekomma denna grupp.

Vidare har vi gruppen med förstånd att klä sig efter väder och vind. Jag vill gärna placera mig själv i den sista gruppen. Vi som tar med oss jackan utifall att den värmande solen går i moln men som ändå kan klä av oss lite när man sitter i solväggen. Att man ständigt får släpa med sig kläder utifallatt verkar inte bekomma oss heller.