Vickis vintagebutik av Isabel Wolff

Jag köpte den här boken på bokrean i vintras eftersom titeln och omslaget tilltalade mig där den trängdes i pockethyllan med massor av andra titlar jag aldrig hört talas om. Ibland kan det ju vara så, att något man inte väntar sig sticker ut och tilltalar en bara för att det sticker ut.

Vicki är nedbruten efter att hon har förlorat sin bästa vän Emma på det mest oåterkalleliga vis. Emma finns inte mer och Vicki som jobbar med vintagemode på en välkänd auktionsfirma i London tvingas leva med sina skuldkänslor och minnet av allt som aldrig blev sagt. I desperat behov av en nystart säger hon upp sig från sitt jobb och startar en egen liten vintagebutik. Vicki upptäcker snart att det inte bara passerar människor och gamla kläder genom butiken utan också människoöden. Hon får ta del av brottstycken av dessa och det hjälper henne i att hantera sin egen sorg.

Jag tycker att detta är en fantastiskt väl sammanvävd historia om allt det där som livet handlar om. Födelse, död, kärlek, förlust, sorg, vänskap och lycka. Och ibland visar det sig att alla dessa saker går in i varandra. Ingen del av livet förblir opåverkat.

Jag har skrattat och jag har gråtit. Jag har blivit förbannad och jag har känt med karaktärerna och deras öden. Boken har definitivt inte lämnat mig oberörd och jag tror att det här kan vara en av de där böckerna som man kommer att tänka på ibland när livet inte är en rak väg att vandra längs.