Väntans tider

Vår lilla familj på tre ska ju bli fyra och vi håller tummar och tassar för att det flyttar in en liten labradorvalp till våren. Masterkeys kennel i Kalix parade sin Wissla i mitten på december och det betyder att det föds ett gäng ljuvliga valpar vilken dag som helst. Jag längtar och väntar med spänning.

Men vad tiden går långsamt när man längtar så våldsamt efter någonting. Det känns lite som veckorna före julafton när man var barn. Tiden släpar sig liksom fram.

Jag har så många planer för denna valp och vågar knappt tänka på besvikelsen som kommer infinna sig om det inte blir så många valpar att det räcker till oss. Jag försöker att inte tänka så mycket på det utan ser istället fram emot alla fantastiska träningstimmar tillsammans med labradoren i skogen och att kanske äntligen få den där hunden som ska bli mattes vovve. Chapp är ju som bekant husses hund även om det är jag som lägger ner allt jobb på honom. En otacksam liten rackare den där... ;)

Ny rapport kommer när valparna anlänt...