onsdag 16 mars 2011

Jag funderar...

Igår kom jag hem efter två förtroendemannadagar (förtroendevalda inom HRF träffas och stöter och blöter) med facket i Piteå och på vägen hem funderade jag över varför jag själv är engagerad i facket. Den främsta anledningen är nog så enkel som att jag vill ha koll på läget. För min egen skull. Jag vill veta mina rättigheter och mina skyldigheter så att jag inte blir trampad på.

Själv har jag svårt att förstå varför så många har utvecklat ett sådant ointresse inför sin egen situation  på arbetsplatsen. Förutsätter folk att de per automatik blir rätt behandlade av sin arbetsgivare och att de därför inte behöver bry sig så mycket? Men det måste ju vara surt att upptäcka efter en lång tid att något inte gått rätt till och att detta lett till att man har förlorat en massa pengar. För mig är det ren självbevarelsedrift att se till att jag har koll på läget.

Jag tror inte alls att det alltid är så att arbetsgivaren vill blåsa sina anställda på pengar, ibland är det nog så enkelt som ren okunskap från arbetsgivarens sida. Eller rent mänskliga misstag, när den mänskliga faktorn är inblandad så kan det gå hur som helst. Genom att skaffa sig koll på läget så försäkrar man sig om att man får ut det man har rätt till, den förtjänst som man gjort sig förtjänt av genom sitt arbete.

Ofta får jag höra att vi i facket inte gör någonting, så varför ska man då vara medlem? Sanningen är snarare att facket gör massor - varje dag. Det är bara det att det kanske inte alltid märks så tydligt i en betraktares ögon. Jag ser facket lite som en vakthund. Vi håller koll på läget och träder in när blir nödvändigt. Vi hjälper människor att få koll på läget och ge dem ett större självförtroende i mötet med chefen. Vi styr upp saker och ting så att det helst blir rätt från första början, och hjälper både våra kollegor och vår arbetsgivare att rätta till sådant som blivit tokigt av den ena eller andra anledningen.

För mig är fackavgiften en försäkring, utifall att någonting går åt h-vete imorgon. Eller dagen efter det. Jag vill inte stå ensam om det blåser upp till storm och jag vill definitivt inte stå utan ersättning om någon part tvingas till stridsåtgärder i en konflikt. Jag vet att jag har starka krafter på min sida om jag behöver deras hjälp.

Tyvärr tror jag att många inser nyttan med facket när det redan är för sent. du kan ju inte teckna en villaförsäkring när huset redan har brunnit ner...

Jag håller med om att det är dyrt att vara med i facket, men det kan stå mig betydligt dyrare att stå utanför.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar