söndag 13 maj 2012

Viltspårdagbok 2012 - Årets första spår!

2012-05-13, Söndag.
Äntligen har vintern släppt sitt grepp och idag var det dags att ta tag i spårandet igen. Nytt för i år är att jag använder mig av min smarta telefon för att hålla rätt på hur långt spår jag lägger, hade jag anat hur mycket det skulle underlätta spårträningen så hade jag nog skaffat mig en sån däringa telefon mycket tidigare. Just nu använder jag appen "Mina spår" eftersom den synkar med Google men jag är öppen för förslag om någon där ute vet av en bättre app för ändamålet.

Så här såg det ut när jag drog spåret i eftermiddags.

Och så här såg det ut när hunden spårade, med mig i släptåg.

Terräng: Första tredjedelen: glas tallskog. Andra tredjedelen: Snårig tallskog med många snår och mindre vattensamlingar. Besvärlig terräng. Sista tredjedelen: Korsade en grusväg som används ganska mycket, korsade ett vattanfyllt dike, gles tallskog.
Väder: +10 grader, sol.
Särskilda förhållanden: Årets första, en vinkel, korsade flera vattensamlingar och även en trafikerad grusväg. Snitslade bara spårstart, vinkel, där spåret korsade vägen samt spårslut.
Längd: 500 m.
Liggtid: 2 h
Spårtid: 15 minuter.
Klöv: Älg.

På det stora hela är jag mycket nöjd med hur hunden spårade, särskilt med tanke på att det var årets första spår. Till saken hör också att vi inte alls tränade lika mycket som vi borde ha gjort förra året vilket jag hade trott skulle innebära att vi skulle få backa en hel del i träningen. Men det gick klart över förväntan.

Chapp gjorde ett lugnt och fint spårupptag och spårade första tredjedelen med stor säkerhet, dock stundtals med en ganska hög nos. Men det är ju i sig inte ovanligt när Chspp spårar. Spåret hade ju dessutom en ganska kort liggtid vilket nog bidrog till den höga nosen.
När man jämför spårkartorna här ovan tycker jag mig se att spåret har flyttat lite närmre vägen och visst hade jag en sidvind från vänster när vi spårade. Så det är nog riktigt.
Spårets andra tredjedel var en ganska knepig historia. Tät, snårig skog med många vattensamlingar gjorde det både svårt och ansträngande, för både matte och hund, men jag måste säga att Chapp redde ut det bra. Han ringade litegrann ett par gånger men hittade alltid tillbaka snabbt utan att be mig om hjälp vilket är en klar förbättring från förra året. När vi sedan kom ut i lättare terräng igen gick det som tåget, men fortfarande med ganska hög nos mellan varven. Jag måste träna med längre liggtider och se om detta löser sig självt.

I vinklen genade hunden ordentligt vilket innebar att han tappade spåret. Efter att ha stått stilla vid vägkanten och funderat en liten stund ringade han ordentligt, plockade upp spåret igen, spårade säkert tvärs över grusvägen och tog sig över diket utan problem. Sista delen av spåret gick hur bra som helst, inga tveksamheter och rakt på spårslutet. Duktig hund!

Det känns skönt att vara igång och även om vi har mycket jobb framför oss om vi ska få till det här med vinklarna så känns det hoppfullt. Nu ska husse få kapa upp klövarna så att de räcker dubbelt så länge och väger hälften så mycket (det var en tung rackare jag släpade runt på idag) och sedan kan nog det här bli en riktigt bra spårsäsong! :)

3 kommentarer:

Linda sa...

va roligt att det gick så bra! :)
Det låter intressant också så nån gång följer jag gärna med, om det inte verkar distraherande för Chapp förstås.

Undrar sedan bara vad "glas tallskog" är för något? ;)

Kicki sa...

Självklart får du hänga med! Ju fler "störningar" man tränar med desto spårsäkrare hund får man! :) Glas tallskog står för övrigt i samma kategori som "vattanfyllt dike"... ;)

Linda sa...

Tack, då vill jag gärna följa med. :)
Hahaha… :D Det känns som en spännande skog du och hunden vandrar i. ;)

Skicka en kommentar