Följ med mig på min väg.

Bokreafynd

2012-02-22T17:35:00.000+01:00

Idag smällde det. Inte riktigt lika högt dock som det brukade göra förr om åren. Och vad gammal jag lät där, det ber jag om ursäkt till mig själv för. Det var inte min mening.

Men förr om åren, där gjorde jag det visst igen, var ju bokrean värsta grejen. Stadens bokhandlare öppnade sina dörrar mitt i natten för att släppa in de boktörstande massorna som köat utanför en timme innan det var dags. Det bjöds på glögg, kaffe, te och pepparkakor i kön medan man väntade. Folk stod förväntansfulla med varsin lista i handen, en lista man knepat och knåpat på under flera veckor. När dörrarna öppnades skred alla snabbt till verket och roffade åt sig de böcker som stod på deras "måste-ha"-lista (det hända ju faktiskt att de mest eftertraktade böckerna tog slut) för att sedan stillsamt cirkulera i butiken och lägga ned fynd efter oplanerat fynd i sin kundkorg. Behöver jag nämna att alla kassor var öppna och det var en lååååång kö till dem alla?

Det var tider det.

Numera sker starten på bokrean under mer stillsamma former. Visserligen öppnar butikerna redan tidigt på morgonen men numera står man inte ute i kylan (för det var alltid kallt) mitt i natten för att fynda sina böcker. När jag trillade in i butiken vid halv åtta-snåret i morse var det en ganska blygsam skara människor som vandrade omkring. Skönt på ett sätt, man får ju titta lite mer i lugn och ro, men samtidigt kan jag inte låta bli att sakna den där stämningen som var. Förut.

Nu till mina fynd:

Jag har läst någon tidningsartikel någon gång om denna katt. Och jag kunde inte låta bli den när den satt där i hyllan och tittade sött på mig. Frågan är, ska Dewey charma även mig så som han enligt omslaget charmade en hel värld?

Morden i Midsomer - vad kan gå fel?

Förälskade mig i omslaget - hoppas på lite goda skratt och romantik!

Vackert omslag och med ett lite tyngre innehåll - hoppas på läsning som väcker tankar och känslor.

Ännu ett säkert kort, P.D. James kan man alltid lita på! Jag fångades av miljön som handlingen utspelar sig i och tror inte att jag kommer att bli besviken. Som vanligt förväntar jag mig en välskriven och spännande deckare där jag tror att jag vet vem som är mördaren för att på sista sidan upptäcka att jag hade fel.

Ett totalt oprövat kort. Jag har ingen aning om vad jag ska förvänta mig men jag har en känsla av att när jag har läst färdigt kommer jag att vara sugen på att öppna en vintagebutik. Baksidetexten utlovar feel-good och det ser jag fram emot! :)

Sådär generellt måste jag säga att jag känner mig otroligt nöjd med mina fynd. Av sex böcker är fyra helt nya för mig, jag har inte läst någonting av författaren tidigare och visste inte någonting om böckerna innan jag plockade ned dem från hyllan. Känner mig lite spänd. Jag vet inte vilken bok jag ska börja med. Vilket angenämt problem!

Vårkänslor

2012-02-21T20:10:00.001+01:00

De senaste dagarnas milda väder har gett mig lite vårkänslor, speciellt när solen skiner och det droppar från taket.

Och med vårkänslorna kommer också träningssuget! Så nu läser jag min hundträningsbibel ännu en gång...och ser fram emot att den bok jag köpte på nätet igår ska trilla ner i brevlådan! Jag har spanat på den länge men aldrig kommit till skott, men nu är "Lydnadsträning i teori och praktik" på väg hem till mig!
Det kommer nog aldrig att bli någon start i lydnadsklass för Chapp, det skulle aldrig funka med hanhundsproblematiken, men det behöver inte betyda att man inte kan träna på samma sätt!

Nu är semestern slut min kära hund! ;-)

Vårteckensutmaning 2012

2012-02-20T22:23:00.000+01:00

Jag har gått och funderat över om det skulle bli någon Vårteckensutmaning i år, och hade nästan gett upp hoppet när jag kikade in på Humlebacken. Och det blir en utmaning i år också! Anmälde mig på stört! :)

Så varje måndag från och med den 5:e mars kommer man att kunna följa vårens ankomst här på bloggen.

Klicka på bilden så kommer du direkt till utmaningens instruktioner, häng på! Ju fler som är med desto roligare blir det! :)

Snabbpysslat

2012-02-18T16:39:00.001+01:00

Jag är normalt en scrappare som tar tid på mig...massor av tid. Faller nog rent av in i kategorin långsamma scrappare!
Men utimellanåt utmanar jag mig själv att pyssla snabbt...utan att tänka efter så mycket - bara göra! Dagens utmaning slutade så här;

Vad är problemet?

2012-02-18T13:10:00.001+01:00

Jag gillar ju att blogga. Jättemycket. Så därför frågar jag mig själv; varför bloggar jag inte?

Längtan

2012-01-31T16:37:00.000+01:00

Ibland läser man en sådan där bok som gör en varm i hjärtat. Förra våren läste jag en sådan bok, "Ensamma hjärtan och hemlösa hundar". Klicka på länken så ser du vad jag skrev om den då.

Nu har det kommit en uppföljare som heter "Hundar, hus och hjärtats längtan" och jag behöver bara läsa titeln för att veta att den kommer att göra mig varm i hjärtat den med. Jag skyndade mig att ställa mig i kö på biblioteket men det var jag inte ensam om att ha gjort. Men sedan kom jag ihåg att det finns ju faktiskt ett bibliotek här i Ursviken också och där var kön inte ens hälften så lång. Ibland ska man ha lite tur. :)

Så nu längtar jag efter att tända en brasa i kaminen och sjunka ner i soffan och läsa om hundar, hus och hjärtats längtan. Läs fort nu ni som står före mig i kön.

Vad är grejen med skidåkning?

2012-01-29T11:34:00.000+01:00

Det frågar jag mig varje söndag under vinterhalvåret.

Ett gäng snoriga människor som stakar sig fram i spåren. Timme ut och timme in. Och sedan en publik med medelålder över 50 som står och skriker "Heja, heja, heja...." samtidigt som de klämtar med klockor och viftar med flaggor. I de allra flesta sporter har läktarkulturen utvecklats en bra bit från "Heja, heja, heja..." men icke inom skidsporten. Är det inte dags för en modernisering? Bengaliska eldar och tifo skulle sannerligen göra hela historien lite mer spännande.

Och sedan händer det ju ingenting...de bara åker och åker och åker. Utimellanåt är det någon som faller. Då måste jag erkänna att underhållningsvärdet ökar en aning. Särskilt om flera åkare dras med i samma fall. Då blir till och med jag intresserad för en liten stund!

Sprint är den enda form av längdskidåkning som jag kan uppskatta litegrann. Det går fort, folk trillar och faller och spurterna är spännande. Så jag frågar mig, kan man inte bara skippa resten?

Vi pratar så olika

2012-01-26T07:53:00.000+01:00

Häromdagen satt jag och tjuvlyssnade lite på två damer som åt sin lunch på Frasses på torget. De pratade om ditten och datten och glad sedan in på AIK:s senaste nyförvärv, Klingberg tror jag att han heter.

Tant 1(lite exalterat): Men såg du den där nya, Klingberg?
Tant 2: Joooo, visst var han duktig?
Tant 1: Ja, jag tycker då att han gick rakt in i hjärtat.

Jag konstaterar att det är väldigt olika hur man pratar om saker och ting. Jag tror till exempel inte att två gubbar hade konstaterat att nyförvärvet "gick rakt in i hjärtat"... ;)

Men lite av charmen med världen är väl trots allt olikheterna.

Writers block

2012-01-17T20:04:00.000+01:00

Jepp, så heter skrivkramp på engelska. Idag har jag lärt mig någonting nytt! ;)

I veckan ska utbildningens första hemtenta skrivas och så här dagen före min planerade inlämning (egentligen är sista inlämning på fredag men jag satsar på långhelg) infann sig skrivkrampen. Med besked. Det är inte ens på den nivån att jag vet vad jag vill skriva, bara inte hur. Nej, det är värre. Jag sitter här och har ingen aning om vad jag ska skriva, och vågar inte prova av rädsla för att det inte kommer att bli bra.

Vart kom detta ifrån kan man fråga sig? Det är lite okaraktäristiskt faktiskt.

Men nu har jag tagit en långpromenad med hunden och planerar att sova lite på saken. Jag hoppas att allting har fallit på plats innan jag vaknar imorgon bitti.

Så imorgon tänker jag starta dagen med en inställning som säger; "Jag skiter i om det blir bra, bara det blir!" Och sedan får det bli som det blir helt enkelt. :)

Apropå skrivkramp förresten, intressant blogginlägg i frågan:
http://sethgodin.typepad.com/seths_blog/2011/09/talkers-block.html

Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.

2012-01-09T16:31:00.000+01:00

Så sa Karin Boye i sin dikt "I rörelse". Men jag undrar jag. Har hon någonsin pendlat mellan Umeå och Skellefteå?

Men det är klart, om man nu ska se det här i ett vidare perspektiv. Vilket vi ju får lära oss att vi alltid ska göra.

Så, vägen till målet - dvs. denna tid av hårda studier, långa och framför allt många bussfärder längs E4:an, tentastress och framtidsångest - kan man anta kommer att göra att jag uppskattar målet så mycket mer. Det kommer att vara mödan värt när jag står där med examensbeviset i min hand. När jag och mina vänner firar hur j-la bra vi är...då kommer alla vedermödor att blekna. Det kommer att vara värt det och dessutom har vi faktiskt en hel del kul efter vägen!

En tant på Konsum

2012-01-05T21:01:00.000+01:00

Ja, det är ju ibland lite svårt att låta bli att tjuvlyssna. Det går ju liksom inte stänga av sina öron och inte höra.

Idag stod jag i kön till kassan på Konsum och framför mig står en tant, inte jättegammal men ändock en tant, som ska betala. Hon drar sitt medlemskort och kassörskan frågar om hon vill använda sin återbäring. Efter lite betänketid svarar tanten: "Jaaaaaaa, du vet, man kan ju tvärdö. Och då är det ju ingen idé att ha den där sparad..."

Jag kunde inte låta bli att le lite så jag vart tvungen att vända mig bort en stund. Men nu kan jag inte bestämma mig. Är det där att vara onödigt pessimistisk eller är det smart? Borde fler resonera så även om de små sakerna i livet?

Helgerna var goda

2012-01-04T07:27:00.000+01:00

Kanske lite för goda. Det är inte klokt så mycket onyttigt jag har ätit under de sista veckorna av det gamla året. Hur tänkte jag där?

Jag får väl lova bot och bättring antar jag. Bara godis på lördagar. Inte slarva med tandborstningen. Slut med läsk och annat socker i flytande form. Jag vill härmed ta tillfället i akt att önska mig själv lycka till. ;)

I övrigt är skolan i full gång igen. Tack vara intensivt arbete före julhelgen har jag faktiskt kunnat ta jullov trots att det egentligen inte ingår i Universitetets ordbok. Det var välbehövligt kan jag lova. Och värt allt slit före. Men nu är det slut med lata dagar och sena nätter. Nu gäller istället tidiga mornar och tidiga kvällar för att orka med det förstnämnda. Det är bara att köra hårt!

Nu låter det ju litegrann som att jag tänker börja ett nytt liv så här under de första skälvande dagarna på år 2012. Men så är definitivt inte fallet. Jag hoppas bara att jag kanske kan ta lite bättre hand om mig själv än jag har gjort de senaste veckorna.

Nu; lite plugg, mycket buss, lite seminarium i Umeå och en till dust med tidigare nämnda buss.

En helt ny värld

2011-12-29T19:28:00.001+01:00

Tänk vad mycket jag inte kunde göra före min nya fina Samsung galaxy y kom in i mitt liv. Blogga från mobilen var en sak, spela wordfeud en annan. Men än så länge går det fasligt långsamt att skriva ens ett sånt här litet inlägg...så förvänta er ingen uppsats än på ett bra tag! :-)

Visst är det väl ändå underligt?

2011-12-19T21:07:00.000+01:00

Här trodde man att man kunde lämna sin blogg obevakad bara för en kort tid. Jag förväntade mig att bloggen kände ett sådant ansvar gentemot sina läsare att den skulle klara av att sköta ruljansen på egen hand medan jag förkovrade mig i kompetensutveckling, socialpsykologi och organisationsteori. Men ack vad jag bedrog mig.

Härinne har det varit mer eller mindre stiltje en längre tid nu. Jag måste nog styra upp det här skeppet nu. Bloggen kan glömma den där generösa julbonusen jag hade planerat.

Snälla tomten...

2011-12-10T13:43:00.000+01:00

...det var verkligen toppen att du levererade en av mina julklappar före jul. Snö var precis vad jag önskade mig! Men snälla tomten, det räcker nu. Det är sådär lite lagom vitt ute och hunden blir inte så smutsig när vi är ute på promenad.

Nu önskar jag mig att det blir några grader kallare ute och att det slutar snöa. Om detta inte är möjligt, går det också bra med en snöslunga!

Jag har varit riktigt snäll heeeeeela året.

God Jul
önskar
Kristina

Testpilot

2011-12-01T22:49:00.000+01:00

Jag har anmält mitt intresse för att bli testpilot av en sådan här (klicka på länken för att läsa mer):

Jag håller mina tummar och hunden håller sina tassar (för att matte inte ska få ett spel och testa produkten på honom...)

En skumtomte i handen...

2011-11-28T16:54:00.000+01:00

...många skumtomtar i magen. Jag vet att man inte ska äta godis FÖRE maten, men de hjälpte mig igenom ett kapitel till om socialpsykologin! Så det var det värt. Men nu känner jag mig lite mätt. Hmm.

Breaking Dawn Part 1

2011-11-21T20:40:00.000+01:00

Jahapp, ännu en del av sagan har så gått upp på bio. Jag är ju biten av Twilight-sagan och ingenting kan ju någonsin nå upp till böckernas nivå. Så då har vi det sagt.

Men filmen var helt okej, precis som de föregående. Men jag är inte begeistrad. Ännu. Jag kan ju inte vara säker innan jag har sett den en eller ett par gånger till. De tidigare filmerna har vuxit för var gång jag har sett dem, och jag skulle bli mycket förvånad om inte detsamma gäller för den här.

Reflektioner från ett bussäte

2011-11-18T17:05:00.001+01:00

Det här med uppkoppling är en väldigt osäker grej. Det om något blir man väldigt medveten om när man sitter med sin dator på en buss, någonstans mellan Umeå och Skellefteå, och inbillar sig att man ska kunna se ett program på SVTPlay. Som man lurade sig själv där. Hah.

Istället sitter man och skriver ett blogginlägg i Word som man senare får kopiera och lägga upp på bloggen. Så kan det gå.

Idag har jag funderat över människans tvetydighet. Säg till exempel att du bjuder en kompis på en öl, helt utan tanke på att kompisen ska behöva bjuda tillbaka. Det intressanta är att kompisen, i många fall, känner sig i skuld till dig och förpliktigad att bjuda tillbaka. Och om vi vänder på situationen – du är kompisen som blir bjuden – så känner mycket troligt du att du förväntas bjuda tillbaka, trots att det aldrig var avsikten med bjudningen från början.

Intressant. Varför kan vi inte tillämpa samma princip i både fallet då vi bjuder som när vi blir bjudna? Kanske känner vi en större trygghet när vi är den som bjuder, vi är den som har kontroll på situationen och vi vet att vi förmodligen kommer att få en positiv respons på att vi bjöd kompisen på en öl. När vi tvärtemot blir bjudna, drabbas vi då av en osäkerhet för att vi inte har all information om situationen? Vi vet ju inte vad den andra vill med att bjuda oss. Kanske blir vi också osäkra på hur vi förväntas agera, ingen vill ju bli betraktad som den där snåla jäveln som aldrig bjöd tillbaka.

Ibland är vi människor helt enkelt inte särskilt förnuftiga. Hur vore det som vi bara bestämde oss för hur vi ska ha det.

För övrigt är detta bussåkande inte helt optimalt för ryggar. Däremot verkar det extremt gynnsamt för utvecklingen av ett tålamod som inte är av denna värld.

Vinterfåglarna är här

2011-11-11T16:27:00.000+01:00

Men vart är vintern? Jag bara undrar. Förra vintern skottade vi snö vid den här tiden. Massor med snö om jag inte minns helt fel. I år har jag inte ens sett någon snö ännu.

Om jag nu får önska mig något så skulle jag önska mig så där lite lagom mycket snö. Så där så att det blir lite mysigt, för att inte tala om lite ljusare, men inte så mycket så jag förbannar snön redan innan november slut. Det är väl inte att kräva allt för mycket?

P.s läste just på Wikipedia att talgoxen inte är en flyttfågel. Men hur kan det då komma sig att jag aldrig har sett den på sommaren? Gömmer den sig någonstans?

Bild lånad från Wikipedia eftersom jag inte orkade klä mig mot kylan och gå ut och fota dem själv när de festade på våra paradisäpplen.

Test-pilot för Smart Photo SVÄRMOR: LÄS EJ! ;)

2011-11-01T16:30:00.000+01:00

Jag har blivit utvald till testpilot för Smart Photo (som tidigare hette Extrafilm), en fotobutik på nätet där man inte bara kan beställa foton utan även an massa andra produkter som canvastavlor och fotoböcker.

Den här gången har jag testat att göra ett fotoställ med tolv bilder som binds samman av en spiralrygg. Man kan enkelt byta bild efter behag och kan välja ett nytt foto varje dag om man vill.

Den var ganska enkel att göra, det var bara att välja ut de 12 bilder man ville använda och ladda upp dem. Det fungerade med både stående och liggande format även om de stående blev beskurna och anpassade till liggande format. Beskärningen styrde man själv med hjälp av ett enkelt verktyg. Men enklast hade helt klart varit att enbart använda bilder i liggande format.

Ett problem jag hade var att det var väldigt svårt att ta bort en bild när man väl hade laddat upp den och valt den bilden. Jag sökte jättelänge, min käre sambo försökte också klura ut det men vi gick båda bet. Jag tycker att det kunde ha funnits ett tydligare hjälpavsnitt för att hjälpa kunden att skapa produkten.

Svärmor fyller jämna år senare i veckan och detta blir en av hennes födelsedagspresenter från familjen, ett urval med bilder på barn och man som hon kan växla mellan. I min recension av testet vill Smart Photo att jag ska skriva hur jag använt produkten, vart jag valde att placera den osv. Den frågan är inte så lätt att svara på i nuläget, inslagen som den är i ett paket. Men det är väl ett tips så gott som något, ge bort den i present. Den finns också en liknande variant men som almanacka om det faller en bättre i smaken. Perfekt julklapp till mor- och farföräldrar!

Bild lånad från Smart Photos hemsida eftersom jag inte har tillgång till min egen kamera just nu...

Datarara fanfar

2011-10-30T20:49:00.000+01:00

Blogger firar härmed 100 inlägg i sin nuvarande form. Blogger har varit snäll mot mig ock faktiskt, jag hittade tillbaka till min blogginspiration i och med bytet av bloggplattform.

Jag vet att det de sista månaderna har varit betydligt glesare mellan inläggen men nu börjar jag känna att jag har kommit in i plugget ordentligt och förhoppningsvis är vi snart på gång ordentligt igen.

Hänger ni med på de närmaste hundra inläggen också?

Lite frågor att besvara

2011-10-21T16:05:00.000+02:00

Bea passade över lite frågor till mig, so here we go:

1.Varför började du blogga?
Haha, ja...kanske för att alla andra gjorde det? Det var liksom inne, år....2006! Jag var tvungen att gå tillbaka till min gamla blogg och kolla när jag började, var det verkligen så länge sedan?
Jag har alltid gillat att skriva och drömmer innerst inne om att någon gång kunna leva på det. Det är nog en sådan där dröm som mest troligt förblir just det, en dröm. Men man vet aldrig...

Vilka bloggar följer du?
Det är ganska många det, men ett axplock av mina favoriter kommer här:
Bea: Bästa vännen från förr, bor i det fjärran landet Australien så det är roligt att kunna följa med i hennes liv på andra sidan jorden.
Linda: En av bästa vännerna från nu, bor i det fjärran Piteå...hehe...så även här är bloggen ett fint sätt att hålla kontakten.
Eva Bodfäldt: Svensk hundträningsguru, författare till den fantastiska boken Kontaktkontraktet.
Fredrik Backman: Alltid underhållande!
SWE Scrapbook: Scrapbooking-inspiration.
En bok om dagen: Läsinspiration.

Bloggare jag saknar: Sandra! Come back! :)

3. Favoritfärg?
Lila, lila, lila! :)

4. Favoritfilm?
Åh vad svårt, jag är så dålig på att lägga filmer på minnet även om jag tycker väldigt mycket om dem. Men den jag har sett flest gånger är nog Dirty Dancing. Den film jag sett flest gånger på bio måste vara Remember the titans, haha! Tre gånger tror jag bestämt att det blev. Hur kunde jag ha råd med det som tonåring?
Senast sedda är nog Crazy, Stupid, Love. Riktigt trevlig, sevärd! :)

5. Vilka länder drömmer du om att besöka?
Italien skulle vara fint, och USA. Men USA är så stort så även om jag åker dit till vintern (Bahamas/Florida) så stryker jag det inte från listan. Det finns ju så mycket mer att se...

Bonusfrågan från Bea: Hur skulle din favoritdag se ut just nu?
Just nu spenderar jag så otroligt mycket tid inomhus med näsan i böckerna så jag tror att jag svarar en solig heldag i skogen. Med matsäck, glada hundkompisar, hundträning. Hösten är ju den mest fantastiska tiden på året i skogen så årstiden den behöver vi inte ändra på, men vi kan backa någon månad i tiden när skogen sprakar av färg.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och nu ska jag skicka vidare utmaningen och då går den till Linda, Carro, och Sussie. Ni får plocka bort Beas bonusfråga och förutom de fem första frågorna besvara denna: Vilken är enligt dig den bästa tiden på året och varför? (tänk gärna utanför boxen och begränsa dig mer än till endast årstid...)

Sedan är det bara att skicka vidare, stryk min bonusfråga och stoppa in en egen! :)

Like music to my ears

2011-10-20T17:07:00.000+02:00

Vem har sagt att fantastiska saker endast åstadkoms på de stora arenorna med de stor medlem?

Make-over

2011-10-19T21:01:00.000+02:00

Jag har sökt och sökt efter en bra sida med design-mallar för blogspot-bloggar. När jag bloggade på blogg.se så fanns det en uppsjö av sidor där man kunde hämta snygga mallar men när jag flyttade hit så kunde jag inte hitta någonting som fungerade.

Men plötsligt så händer det. Igår googlade jag runt lite och hittade plötsligt sidan Blogger Templates. Halleluja! Äntligen!

Ibland gillar jag när någon annan gör jobbet åt mig. :)

Avdelning långa ord

2011-10-19T17:56:00.000+02:00

Idag var det tentadags igen och jag konstaterar att dagens längsta ord måste ha varit konsumtionssamhälle, eller möjligtvis arbetskraftsdeltagande. Lite extra långt känns det när man skriver dem typ 200 gånger under några timmar. För hand.

Snart i ett pysselrum nära mig...

2011-10-16T20:31:00.000+02:00

Idag har jag varit på homeparty med Innerum (klicka för att kika in på deras webshop), och tro det eller ej, En och annan sak hamnade på mitt beställningsformulär.

Bland annat 2 av dessa i lila:

De ska sitta i mitt pysselrum och förvara pyssliga saker. Det blev en i mörkgrått också som ska förvara alla kontroller i vardagsrummet.

Sedan blev det också en röd löpare, men den ska inte ligga på bordet, den ska sitta på väggen! På den ska årets skörd av julkort sitta!

Alla bilder är lånade från www.innerum.com

Jag tror att jag köpte fler saker också, men jag kommer inte ihåg vad....Det får bli en överraskning när grejerna kommer om en vecka! :)

Bättring

2011-10-15T17:32:00.000+02:00

Nu ska det bli bättring i bloggfabriken. :)

Jag har så många saker jag vill skriva om...

2011-10-10T21:04:00.000+02:00

...problemet är bara att det just nu inte finns någon tid till att skriva dem. Jag återkommer. :)

Vet ni vad jag gillar?

2011-10-02T21:25:00.000+02:00

Det här med att plugga på universitet är en ganska trevlig grej. Ur flera aspekter. En aspekt som jag gillar det är att det är okej att vara smart. Det är ingen som ser ned på en annan människa för att denna kan saker. Det gillar jag.

Inte som på gymnasiet då personer som kunde saker stämplades som plugghäst (läs; tönt). Nej, på universitetet ser man det som en fördel om ens studiekamrater kan saker. Det erbjuder ju fina möjligheter till att lära av varandra eftersom alla är bra på något men få är bra på allt.

Detta gemensamma intresse av att faktiskt lära sig saker, det gillar jag! :)

YR.no, it´s your fault!

2011-09-27T08:01:00.000+02:00

Jag håller yr.no ansvariga för bortkastandet av en älgklöv som gott och väl kunnat användas till ytterligare ett spår. Igår kväll kollade jag nämligen väderrapporten som utlovade perfekt spårväder, nämligen +10 grader och sol. Glad i hågen plockar jag fram klöv och blod ur frysen som fick tina under natten. Men vad vaknar jag till? Spöregn och snålblåst. Hmm.

Nej nu är det allt bäst att vädret ordnar upp sig illa kvickt så vi kan gå ut och spåra i eftermiddag istället. I annat fall får nog klöven följa efter sin älg till älghimlen. :(

(Och om vädret inte blir bättre, ja då får vi väl apportera eller lydnadsträna istället. Jag behöver någonting som pausar min hjärna mitt i tentaplugget.)

När man letar så finner man...

2011-09-24T14:10:00.003+02:00

...sägs det. Idag har jag letat förtvivlat efter den där solen som tittade fram när jag hade mitt förmiddagspass med skolböckerna. Lagom till min studiepaus var den spårlöst försvunnen.

Den har fortfarande inte dykt upp igen, jag kanske måste gå ut och leta en gång till?

Att anpassa sina förväntningar efter förutsättningarna

2011-09-22T13:12:00.000+02:00

Inför dagens seminarium diskuterade vi lite löst fenomenet tenta-ångest. Några av mina kurskamrater uttryckte att de känner en ångest inför tentan, allt man måste ”trycka in” i hjärnan och så vidare. Jag insåg till min förvåning att jag inte upplever någon tentaångest, i alla fall inte ännu.

Vad beror det då på att jag inte upplever detta fenomen som i övrigt verkar vara ganska utbrett inom skolvärlden? Mina kursare påstod att de är mest nervösa eftersom de ger sig in i en situation där de inte har kontroll, de vet inte vad som kommer att hända. Detta är ju egentligen en sådan situation som borde innebära ångest för mig lika säkert som amen i kyrkan.

På något omedvetet plan verkar det som att jag bestämt mig för att gå in i detta med inställningen att jag ändå inte kan påverka situationen och därför finns det ingen poäng med att spilla energi på att fokusera på det. Eventuellt handlar det om en förskjutning av en obehaglig känsla men låt det då vara så.

Jag kan inte påverka situationen och därför går jag in i det med inställningen att allt säkert kommer att gå bra. Jag har anpassat mina förväntningar på situationen efter situationens förutsättningar. Jag hoppas att det kan bli en självuppfyllande profetia. The power of the mind!

Vi blev försenade med dagens seminarium eftersom handledaren fastnat i ett möte varför jag insåg att det inte var så säkert att jag skulle hinna med bussen hem. Jag skulle tvingas vänta ytterligare en timme och det kändes ju lite surt. Men sedan slog det mig, om jag ställer in mig på att ta den senare bussen så kanske det känns mindre bittert att inte hinna med den tidigare? Och tror ni att jag känner mig nöjd och glad nu när det visade sig att jag hann?

Detta var ännu ett exempel på när min inställning anpassades efter förutsättningarna och fick ett positivt resultat. Det hade inte alls känts lika surt att tvingas ta den senare bussen eftersom jag redan var inställd på att det förmodligen skulle bli så.

Jaja, det där var lite lösa reflektioner kring sådant som jag funderat över under dagen. Någonting ska man ju roa sig med under bussresan hem.

Spårdagbok 19 september 2011

2011-09-19T20:04:00.000+02:00

Terräng: Barrskog
Väder: Vindstilla när jag la spåret, växelvis mot- och medvind under spårarbetet. + 13 grader.
Särskilda förhållanden: Lite knepigt vindförhållande. Bitvis var terrängen lite svår pga. nedfallna träd.
Längd: 300 m.
Liggtid: 4 h.
Spårtid: 6 minuter.

Äntligen lossnar det, nu känns det som om vi är på rätt spår igen. Och jag ber om ursäkt för den där extremt dåliga ordvitsen.

Idag tappade vovven spåret ett par gånger men han ringade en gång och tog upp spåret igen helt utan min hjälp. Eget initiativ i sådana situationer har alltid varit en av hans svagare sidor i spårarbetet så det var roligt att se att han löste det på egen tass idag.
Jag skulle önska att han spårade lite långsammare men just nu vill jag inte hejda honom när han spårar så entusiastiskt, förhoppningsvis spårar han långsammare och mer koncentrerat när jag lägger in vinklarna. Jag måste komma på en plan för det, det finns inte en chans att man som hundförare orkar detta tempo i ett skarpt eftersök.

Dagens spår var ett lite längre bananspår än sist och jag eftersom det går så bra tror jag att jag ska lägga ett rakspår med en vinkel nästa gång. Jag måste utmana mig själv till att våga ta nästa steg så vi inte fastnar i utvecklingen.

Myntets fina sida

2011-09-16T13:42:00.000+02:00

Bussresorna mellan Umeå och Skellefteå är visserligen inte dagens höjdpunkt men jag tänker att det är väl lika bra att se det från den ljusa sidan. Så håll till goda, här får ni fördelarna med att pendla.

~ Man får en trevligt soft start på sin dag. När man väl har kommit igenom de jobbiga morgonrutinerna med dusch och frukost så kan man ju luta sig tillbaka i sätet och slumra några timmar. Det innebär ju att även om man stiger upp astidigt så får man ju liksom ett par bonustimmar med sömn.

~ Jag utvecklar mitt musikintresse, eller intresse är väl kanske inte rätt ord. Men i brist på bättre förslag får intresse stå kvar. Vad jag menar är att jag upptäcker musik som jag aldrig annars hade lyssnat till. Anledningen till detta är att man på bussarna endast kan lyssna på P4 Västerbotten. På gott och ont. Men till min förvåning så dyker det ju faktiskt upp en hel del riktigt bra musik. Frågan är bara om man kan få tag i deras spellistor någonstans så att man kan kika efter vad det var som spelades?

~ Bussarna har gratis trådlöst nätverk! Det finns till och med eluttag så att man kan ansluta laddaren om batteritiden börjar sina. Det är värt! Tiden flyger iväg när man nyttjar internets oänliga möjligheter till tidsfördriv.

~ Efter en tillvänjningsperiod känns inte längre vägen mellan Skellefteå och Umeå så fruktansvärt lång. Det blir en vardag som man inte tänker så noga på.

~ Man får gott om tid till att lära känna sina pendlande kursare. Man hinner prata om så mycket innan man är framme.

Så som ni ser så finns det inte bara negativa sidor med busspendlandet. Särskilt inte när man väljer att se livet ifrån den ljusa sidan.

Spårdagbok 11 september 2011

2011-09-11T15:51:00.000+02:00

Det är bäst att köra hårt medan man har motivationen. Idag blev det ett lite längre bananspår på ca. 250 m.

Terräng: Barrskog, bitvis mycket tät. Mossmark med lingon/blåbärsris.
Väder: Vindstilla, 15-20 grader varmt, soligt.
Särskilda förhållanden: Vid flera tillfällen skott någonstans i närheten.
Längd: 250 m.
Liggtid: 3 h.
Spårtid: 5 minuter.

Idag hade jag inte snitslat spåret alls, förutom vid spårstart och spårslut. Och det var något positivt! Där skogen blev som tätast på mitten tog hunden en helt annan väg än vad jag hade tänkt, men eftersom jag inte med säkerhet kunde säga exakt vart spåret egentligen gick så var det ju ingen poäng med att försöka ta tillbaka hunden på rätt väg när jag trodde att han gått bort sig totalt alternativt tagit upp ett annat spår. Istället var det bara att låta honom reda ut det på egen hand.

Och om han gjorde. Idag spårade han riktigt koncentrerat och jag tror faktiskt att han hade spåret i nosen hela tiden, även när jag trodde att han hade gått bra sig. Av dagens övning lärde jag mig nyttan av att inte snitsla. Det får bli mer av den varan i spårskogen...

Spårdagbok 9 september 2011

2011-09-11T15:39:00.000+02:00

Nu har jag klurat på det här med att spårandet inte fungerat. Jag har stött och blött teorier och uteslutit alla utam ett. Nämligen valet av klövdjur. Jag är ganska säker på att han tappade spårlusten när jag bytte från de stora och opraktiska älgklövarna till de små och betydligt smidigare rådjursklövarna. Jag har hört mig för med perosner som har mer erfarenhet än mig och de menar att rådjursklöven luktar betydligt mindre än en älgklöv. Det skulle kunna förklara bristen på intresse. Så nu har jag laddat upp med älgklöv i frysen och i fredags la jag höstens första spår.

Terräng: Mossig mark, lingon/blåbärsris.
Väder: Vindstilla, 14 grader varmt, molnigt. Regn under liggtiden.
Särskilda förhållanden: Regn under liggtiden. Första spåret på ganska länge.
Längd: 100 m.
Liggtid: 3 h.
Spårtid: 100 m tar ju inte många minuter...

Det verkar som om bytet tillbaka till älgklöv gjorde susen. Helt plötsligt kunde jag se att hunden var intresserad igen. Han spårade koncentrerat om än med ganska hög nos stundtals. När han hittade spårslutet så syntes det att han kunde ha fortsatt en bra bit till. Hans blick tycktes säga "Var det här allt?"

Som jag önskar att jag hade kommit på det här med klöven tidigare. Snacka om att vi har kastat bort ett helt år av träning. Men det är så lätt att vara efterklok. Nu tar vi nya tag! :)

Första veckan är avklarad

2011-09-10T09:13:00.000+02:00

Nu har den börjat. Nästa fas i mitt liv det vill säga. Skolan!

Första dagen var i måndags och vi inledde med en en och en halv timme lång blåsning av våra faddrar. Så kan det gå. Och nästa års nollor lär förmodligen råka ut för precis samma sak. Efter det har det rullat på med massor av information om universitetslivet och vad programmet vi går egentligen handlar om.

Det har varit en extremt tung första vecka med många långa dagar, speciellt när man pendlar med buss till Skellefteå. Lägg därtill en hel del strul med bussarna men jag har fått höra att det lugnar ner sig efter ett tag eftersom det alltid är fler som åker i början på terminerna. Jag håller alla tummar och tassar jag har tillgängliga för att detta stämmer.
Schemat är ganska intensivt så här i början men jag tror att det ska lugna sig en del med det också, de vill väl förmodligen sparka in oss ordentligt så här i början så att man kommer igång ordentligt på en gång.Senare under terminen verkar det bli färre långa dagar och framför allt färre dagar i skolan. Hemstudier det är grejen när man pendlar! :)

Sammanfattningsvis kan man säga att det känns som att det här är det bästa jag har gjort med mitt liv. Det känns verkligen som att jag har hittat min grej och att jag verkligen kommer att komma till min rätt i den här nya miljön och i mitt framtida yrke. Det är värt pendlandet och bristen på pengar. Lätt.

En nystart

2011-09-03T10:29:00.000+02:00

Jag har arbetat på samma arbetsplats i massor av år nu, nästan ända sedan jag tog studenten. Och det börjar faktiskt vara länge sedan nu. Jag har haft många fina dagar på mitt jobb. Det har lärt mig en hel del om mig själv och om mina medmänniskor. Jag har mött så många fina människor som jag delat mycket roligt med. Men nu har jag kommit till den punkt då det är dags för någonting nytt.

Har ni någon gång känt att ni är färdig med någonting ni håller på med? Att allting bara faller in i en rutin utan vidare möjlighet till utveckling? Det är på det stället jag har befunnit mig i mitt arbete de sista åren. Stagnation är ett fint ord för det hela tror jag.

Det är inte det att jag inte har trivts med mitt jobb, det handlar snarare om att jag vantrivs med att inte röra mig framåt. Att inte längre utvecklas och att känna att jag har nått så långt som jag kan nå. Efter detta finns ingenting mer. Jag blir rastlös, och när jag blir rastlös känner jag att depressionen inte är särskilt långt borta. Den kommer i små vindpustar då och då, och de luktar illa. Det stället vill jag aldrig mer till. Jag vet precis hur det känns, hur det ser ut och hur det luktar. Det stället är jag definitivt färdig med.

Så vad gör man? Man ser sig omkring och hittar en utgång som är märk med en skylt där det står utveckling pågår! På måndag börjar skolan. Igår var sista dagen på jobbet innan min tjänstledighet börjar. Idag känns det som att jag andas en lättare luft. En luft som inte längre är besudlad av den där annalkande depressionen. En lätt, frisk luft.

Nu tar jag tag i mig själv och tar ansvar för min egen utveckling. Framtiden; här kommer jag!

Min läslåda

2011-08-30T22:04:00.000+02:00

Idag gjorde jag en upptäckt. En bok jag har på min att-beställa-lista står redan i min bokhylla. Denna upptäckt föranledde en rask organisation av min bokinnehav.

Inspirerad av denna blogg och hennes läskorg har jag nu ordnat en boklåda, lite provisoriskt med hjälp av en skokartong. I den har jag stoppat de böcker som står på min läslista just nu...så nu är de lätta att hitta när en bok tar slut och jag vill börja på en ny.

Just nu innehåller den en Nora Roberttrilogi (Vännerna från Templeton House), två Agatha Christie som jag fyndade på loppis i somras, Björn Hellbergs "Dråpslaget", "Varför gråter inte Emma?" och "Committed" av Elisabeth Gilbert (författaren till "Eat, Pray, Love").

Jag hoppas att jag lyckas behålla i alla fall lite läsglädje även när skolan börjar nästa vecka. Att läsa skönlitterära böcker kanske blir en avslappning jämfört med kurslitteraturen.

Just nu läser jag "Dödssynden" av Harper Lee, och jag måste säga att jag är överraskad över hur fängslande den är. Jag skulle inte påstå att den fångar mig på samma sätt som "Niceville" gjorde även om den tar upp samma tema men den är ändå klart läsvärd. :) Klicka på bilden så får du läsa mer om denna klassiker.

Bågvisning 2

2011-08-29T20:38:00.000+02:00

Jag kom av mig litegrann i provandet av nya glasögon, men nu har jag haft hem ytterligare två omgångar med bågar, så nu behöver jag hjälp igen. Lämna en kommentar och säg din åsikt. :)

Även denna gång får ni ha överseende med att bilderna kanske inte är så proffsiga, det är knepigt att fota sig själv...

Klicka på bilden för större version.

Många bilder blev det, 8 olika bågar. Jämför gärna med bågarna i detta inlägg: Bågvisning 1.

Båge 6, rosa.

Båge 7, silver.

Båge 8, svart.

Båge 9, svart/röd.

Båge 10, genomskinlig.

Båge 11, silver.

Båge 12, svart/blå.

Båge 13, svart/röd.

Fynd i naturens skafferi

2011-08-29T10:24:00.000+02:00

Jag älskar vår natur. Jag kan spendera timtal i skogen med att bara lyssna på tystnaden och njuta av alla dofter och smaker som naturen har att erbjuda.

Igår kväll tog vi en skogspromenad och se vad vi hittade:

Till kvällsfika denna sista kväll på semestern blev det en toast med stekt Karl-Johansvamp. Det finns sämre sätt att spendera en kväll på. En av de bästa sakerna med hösten är ju också att jag får anledning att tända ljus igen. :)

Ledig tid

2011-08-28T17:08:00.000+02:00

Ofta tycker man att man inte har tillräckligt med ledig tid, men jag undrar om inte det är en förutsättning för att man verkligen ska uppskatta den lediga tid som man har till sitt förfogande?

Imorgon är dagen då årets semester definitivt är över. Imorgon väntar jobbet med morgnar som styrs av väckarklockan och tidiga kvällar. I en vecka. Sedan börjar mitt nya liv. Då kommer mitt liv fortfarande att styras av väckarklockan men också av busstidtabeller, föreläsningar och tentor.

Kommer jag att önska att jag hade mer ledig tid?

Lycksele Djurpark with the Loefgrens

2011-08-17T23:53:00.000+02:00

Johans farbror med familj är på besök ifrån andra sidan den stora pölen, närmare bestämt från New York och idag bar det av till Lycksele djurpark. Det är fascinerande att se vår underbara natur genom ögonen på personer för vilka naturen inte är vardag.

Det obligatoriska klappandet av getter.

Närstudie av en av dagens flitigaste fotografer.

Mr. Moose.

Johans kusin Anneli och hennes mamma Rosa förundrades över älgarna.

Puss!

Vi lyckades pricka av de flesta djurens mattider idag, till och med uttern.

Vi har haft en fantastiskt trevlig dag med fint sällskap, kanonväder och trevliga upplevelser i djurens värld. Jag och Anneli har också gjort upp planer på ett besök på Bronx Zoo i New York, jag ska bara ta mig igenom de fattiga studentåren först.

Detta med sommarlov

2011-08-16T22:06:00.002+02:00

Jag inser att bloggen har haft sommarlov. Jag tittar ut genom fönstret och ser att kommunen äntligen har bestämt sig för att det nu är tillräckligt mörkt ute om kvällarna även i Ursviken och tänt gatubelysningen. Då inser jag också att det kanske är dags för bloggen att än en gång vakna till liv.

I sommar har jag funderat en hel massa. Jag har funderat över vad jag vill med mitt liv och min framtid och kommit fram till att jag idag inte är riktigt nöjd med livets omständigheter. Jag har bestämt mig för att göra någonting åt det. Det första steget på den resan är självklart studierna som nu lurar precis runt hörnet. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag längtar. Äntligen har jag ett tydligt mål med mitt liv. Siktet är inställt och nu gäller det bara att pricka måltavlans mitt. Jag tror att det här blir bra. Riktigt, riktigt bra.

Hundens träning har jag också funderat en hel del över. Där är jag inte heller där jag vill vara. Det är kanske dags att göra någonting åt även det?
Sommaren har varit fantastisk på alla sätt och vis. Om man inte är en svart hund med massor av päls. Vi har småtränat litegrann här hemma på gården men värmen har inte tillåtit någon mer strukturerad träning i skog och mark. Detta har också resulterat i att Chapp förmodligen är i den sämsta kondition någonsin. Det måste det definitivt bli ändring på nu när temperaturen är lite mer hundvänlig.
Spårandet går fortfarande dåligt och jag har oroat mig för att det skulle vara noskvalster som ligger bakom de uteblivna resultaten. Men det tror inte veterinären. Så just nu arbetar jag utifrån teorin att det är valet av klövdjur som är problemet. Sedan förra sommaren har jag spårat på rådjursklöv eftersom de har en så praktisk storlek men nu ska jag tina upp en älgklöv och se om det går bättre. Om någon har orkat läsa ända hit så kan ni väl hålla tummarna för det? :)

Förändringens vind blåser in med hösten. Jag längtar.

Ett läsmåste!

2011-07-20T14:53:00.000+02:00

De senaste dagarna har jag knappt gjort annat än läst, såvida jag inte varit på jobbet eller sovit i min säng. Och föremålet för denna läsmani har varit den här boken:

Den handlar om Skeeter, en vit ung kvinna i Missisippi i början av 1960-talet. Hennes dröm är att bli författare och är bekymrad över hur de svarta i samhället behandlas. Hon lyckas övertala några av traktens svarta hembiträden att hjälpa henne skriva en bok ur deras perspektiv om hur de blir behandlade av sina vita familjer. Några av hembiträdena jobbar för Skeeters bästa vänner.

Det är en farlig uppgift, inte minst för de kvinnor som berättar för Skeeter om sina liv, eftersom detta är en orolig tid i den amerikanska södern. Ku Klux Klan härjar samtidigt som medborgarrättsrörelsen kämpar för svartas rätt i samhället.

Det är en helt fantastisk berättelse om människoöden och om hur förändring är möjlig om man vill det tillräckligt mycket. Jag önskar att jag inte hade läst den redan så att jag fick börja läsa den nu och ha allt det goda kvar! Läs den!

Parfymshopping

2011-07-11T17:27:00.001+02:00

Idag har det shoppats parfym till både honom och henne.

Johan kommer framöver att lukta karismatisk, självsäker och målinriktad med hjälp av David Beckham.

Själv kommer jag än en gång att lukta av ren oskuld kombinerat med en exotisk natur av oljor och finessen hos en fin parfym. Till min hjälp tar jag Sarah Jessica Parker. Det ni. :)

www.parfymhuset.se

Hur man ser sig själv

2011-07-09T01:06:00.000+02:00

Jag träffade en man idag som självsäkert deklarerade att man inte ska döma hunden efter håren. Det var det första han sa till mig och litegrann skämdes jag när jag insåg att det var precis vad jag, omedvetet, hade gjort sekunderna före när han kom in genom dörren.

Vidare förklarade han för mig: "I am an international man and I want to be treated like a king!"

Vad lärde han mig under vår en och en halv timmes bekantskap? Självkänsla! Även om man inte ser ut som en kung så är det upp till ens inställning till livet huruvida man känner sig som en kung eller inte. Och är vi inte alla värda att känna oss lite kungliga utimellanåt?

Nostalgi

2011-06-22T10:46:00.001+02:00

Har ni tänkt på en sak? I TV-serien Baywatch figurerade aldrig några fulspringare, ni vet sådana där som man möter på diverse gångvägar och längs elljusspår i sin vardag. Som flåsar, stånkar och svettas där de lufsar fram samtidigt som de funderar över om idag är dagen då löprundan ska knäcka dem. Sådana som jag... ;)

Ah, lite nostalgiskt faktiskt...

Det här med att motionera

2011-06-19T17:37:00.000+02:00

Idag var en sådan dag då jag förbannade mitt eget påhitt att det är dags att vi kommer i form jag och min käre sambo. Idag var en sådan dag då det är tur att Johan står för tjurigheten även om det var jag som stod för initiativet. Annars hade löpningen inte blivit av.

Löprundan i skogen var sjukt jobbig idag och det kändes verkligen i benen att jag hade jobbat en hel dag först. De tidigare gångerna vi har varit ute har varit på mina lediga dagar och skillnaden var påtaglig. Det kändes som om jag hade cement i skorna och släpade på en stor kätting.

Men jag är ändå stolt över att jag bara sprang 10 sekunder långsammare än förra gången som tvärt emot idag kändes riktigt bra. Tänk vad fort jag hade sprungit om jag hade haft en bra dag idag! :)

Har jag inte förtjänat en kaka nu?

En Lina-favorit

2011-06-18T16:06:00.000+02:00

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig med bloggandet av vår matkasseupplevelse. Det blev sommar istället! ;) Men här kommer en av favoriterna:

Gräddig purjo- och rabarberkyckling med bulgur
4 personer

1. Sätt ugnen på 225 grader.
2. Skär ca. 600 g kycklingfilé (4 st) i tre delar per filé (skär på längden). Bryn dem i lite olja i en stor stekpanna. Krydda med salt och svartpeppar.
3. Medan kycklingen steks: skär ca 200 g rabarber och ½ purjolök i ca 2 cm tjocka bitar. Lägg kycklingen i en ugnsfast form och fördela rabarber och purjolök runtom.
4. Blanda 1 dl grädde, 1 dl vatten, ½ tsk sambal oelek och 1 msk flytande honung. Pressa ner 1 vitlöksklyfta och smula ned 1 tärning kycklingbuljong. Häll blandningen över kycklingen och stek mitt i ugnen i ca. 15 minuter.
5. Koka 4 portioner bulgur tillsammans med ½ tärning grönsaksbuljong enligt anvisning på förpackningen.
6. Tillred 250 g haricots verts enligt anvisning på förpackningen.
7. Finhacka ½ kruka gräslök. Strö gräslöken över kycklingen och servera med bulgur och haricots verts.
Källa: Linas matkasse

Det var himmelskt gott även om såsen blev i vattnigaste laget enligt vår smak. Det berodde väl förmodligen på att kycklingfiléerna vattnade sig när de stektes. Kanske kan man koka upp såsen och reda den före man häller den över kycklingen?

Vi ökade dessutom på med två extra kycklingfiléer och lite extra sås och allting gick åt på 4 personer.

Projekt kökstrådgård

2011-06-12T00:23:00.000+02:00

Jag säger bara att det är tur att min käre sambo är stark då jag inte begåvats med varken medfödd råstyrka eller intresse för att gå på gym. Ikväll skulle nämligen projekt köksträdgård genomföras. Vilket innebar väldigt mycket mer slitgöra än vad jag hade räknat med.

Tidigare i veckan laserade jag 6 stycken pallkragar och nu ikväll har vi hämtat hem ett släplass med matjord att fylla dem med. Jag har ställt tre pallkragar efter varandra och två på höjden för att få lite djup i jorden.
Vi fyllde kragarna med matjord till hälften och sedan har jag fyllt på med trädgårdsjord och kogödsel. Imorgon kommer den roligaste biten. Då ska det planteras!

Det blir en krage med morötter, en halv med sallad, en halv med blandade kryddväxter och sedan en krage med smultron. Dessutom har jag lämnat plats för att ställa dit ytterligare en krage om jag vill utöka min köksträdgård ytterligare. Jag är verkligen jättenöjd med hur det blev och jag kan knappt vänta tills det blir dags att skörda!

Jag ska komma ihåg att ta lite bilder på resultatet imorgon och lägga upp så att ni får se hur det blev! :)

JA, livet är ganska skönt just nu!

2011-06-08T14:50:00.000+02:00

Sommaren är här på riktigt, äntligen. Som jag har längtat efter vår första sommar i huset!

Jag hade tänkt spendera dagen med att rensa bort de sista gamla blomrabatterna men istället har jag njutit på min solsäng med denna underbara utsikt:

Äppelträden står i full blom och erbjuder en underbar skugga för sådana som jag, som trivs med värmen men inte i solen! Om du klickar på bilden så förstoras den och du ser de underbara blommorna bättre...

Jag läste ut "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" igår kväll och nu roar jag mig med att ta reda på varför vi 80-talister blev som vi blev, och varför det självklart inte är vårt fel att det gick som det gick. Det är 90-talets fel! ;)

Det kan tänkas att inläggsfrekvensen minskar något nu under sommaren (den har nog i sanning redan minskat på grund av den ljuvliga försommaren) men det får vara som det är med det. Jag njuter av årstiden och uppdaterar lite sporadiskt under tiden. Men jag lovar att lägga upp bilder och recept på resultatet av Linas matkasse snart, trots sommaren! :)

Dagens middag ifrån Linas matkasse

2011-06-02T20:27:00.000+02:00

Idag var det dags för köttbullar i citronfrisk gräddsås, potatis och varm haricots vertssallad. Jag ger rätten högsta betyg! Den var lättlagad men hade ändå det där lilla extra och det var dessutom en fantastisk variant på vardagsmat som alltför lätt blir till köttbullar och makaroner. Ett extra plus för att köttbullarna stektes i ugnen med såsen direkt i ugnsformen. Ingen extra disk och inget bök med att stå och röra i såspannan samtidigt som man skulle göra en massa andra saker.

Idag kom jag faktiskt ihåg att jag skulle fota maten. Däremot kom jag inte på det förrän jag redan hade lagt upp maten på tallriken, på det lite slarviga vardagsviset såklart, så ni får hålla till godo även om det inte är så stiligt presenterat!

Receptet:
Köttbullar i citronfrisk gräddsås med potatis och varm haricots vertssallad
1. Sätt ugnen på 225 grader.
2. Koka 900 g potatis.
3. Blanda ca. 500 g nötfärs med 1 tsk soja och 15 g finhackad persilja. Tillsätt 3/4 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Forma färsen till 20 köttbullar och lägg dem väl utspridda i en ugnsfast form, ca. 20-30 cm. Stek köttbullarna mitt i ugnen i 5 minuter.
4. Medan köttbullarna står i ugnen: Rör ut 1 msk vetemjöl i 1 dl grädde. Tillsätt 1 1/2 dl vatten och rivet skal av 1 citron.
5. När köttbullarna stekt i 5 minuter: Häll blandningen runt köttbullarna i ugnsformen och ställ in i ugnen ytterligare 6-8 minuter, tills såsen har kokat ihop.
6. Strimla 1/2 purjolök tunt och finhacka 1/2 burk soltorkade tomater. Fräs dem hastigt i en stekpanna i lite olja. Lägg ner 250 g haricots verts (frysta) och låt allt bli varmt utan att få färg. Pressa över ca. 1/2 msk citronsaft och krydda med svartpeppar.
7. Servera köttbullarna tillsammans med varm haricots vertssallad och potatis.
Källa: Linas matkasse

Den varma salladen var jättegod, den kommer jag definitivt att göra även till andra rätter. Med citronsmaken borde den passa alldeles fantastiskt till till exempel fisk.

Den här rätten kommer vi definitivt att laga fler gånger!

Första dagens Lina

2011-06-02T11:23:00.000+02:00

Nu har den kommit, vår matkasse från Linas matkasse! I tisdags var premiären för dagens Lina här hemma hos oss och det blev spansk tomatsoppa med basilikadoftande bönröra.

Själv är jag ingen soppätare men tyckte ändå att den var helt okej, tillsammans med det grekiska lantbrödet med bönröran som pålägg blev det en mättande middag med lite annorlunda smaker. Vi hade definitivt inte provat detta om det inte varit för Linas matkasse så målet med kassen kommer nog att uppnås - nämligen att våga lite mer i köket! :)

Spansk tomatsoppa med basilikadoftande bönröra 4 portioner
1. Grovhacka 2 gula lökar och 1 röd paprika. Fräs dem mjuka i lite olja i en stor gryta.
2. Pressa ned 2 vitlöksklyftor. Tillsätt sedan 1 burk hela tomater, 9 dl vatten, 1 tärning grönsaksbuljong, 1 tsk flytande honung och 1 msk vitvinsvinäger. Låt soppan koka i ca. 10 minuter.
3. Mixa bönröran med stavmixer: 1 förp. vita bönor (avrunna), 1 kruka basilika, 1 vitlöksklyfta (pressad), 4 msk olja, och 1/2 burk soltorkade tomater. Tillsätt eventuellt lite olja från burken eller lite vatten till önskad konsistens.
4. Tärna 1/2 gurka och 1 gul paprika fint. Lägg i skålar.
5. Skär 3 skivor, ca 2 cm tjocka, av ett lantbröd. Tärna skivorna och lägg ner i soppan. Mixa sedan soppan slät med en stavmixer. Krydda med 1/2 tsk sambal oelek, 3/4 tsk salt och 2 krm svartpeppar. Smaka av soppan och justera eventuellt med lite honung eller vinäger till en bra balans mellan syra och sötma.
6. Servera soppan tillsammans med grönsakstärningarna och skivor av lantbrödet med den basilikadoftande bönröran som pålägg.
Källa: Linas Matkasse

Självklart glömde jag helt bort att ta en bild på maten, jag kom ihåg det när vi redan hade gjort Johans matlåda av resterna, och tomatsoppa upphälld i en plastlåda kändes inte som ett fotoarrangemang som skulle göra maten rättvisa. Jag lovar istället bättring till nästa måltid som blir ikväll (torsdag) eftersom vi var på bio igår kväll och inte åt hemmavid.

Sista vårtecknet för i år

2011-05-31T21:05:00.000+02:00

Igår avslutades årets vårteckensutmaning med Humlebacken i spetsen och eftersom jag helt missade att det var måndag igår så kommer mitt sista vårtecken idag istället!

En för mig okänd växt blommar vackert i kvarteret. Blommorna påminner mig om häggen men de är rosa istället för vita. Finns det kanske flera sorters hägg?

Syrenen är full av knoppar, snart blommar det! Denna syren står tyvärr inte i vår trädgård men jag kanske skule ge mig ut på en shoppingtur?

Snart har jag mina pallkragar redo för plantering, där ska det bli morötter, sallad och lite örter. Kanske blir det en extra pallkrage med smultron också, eller jordgubbar. Nytt liv i köksträdgården är väl ett vårtecken om något? :)

Matblogg?

2011-05-27T20:20:00.000+02:00

Nästa vecka förvandlas denna blogg tillfälligt till en matblogg. Nästa vecka kommer nämligen den matkasse ifrån Linas matkasse som jag vann i en utlottning tidigare i år och jag tänkte att jag skulle försöka blogga lite om matlagningen. Jag fick recepten idag och det ser lovande ut! Eller vad sägs om följande matsedel?

Spansk tomatsoppa med basilikadoftande bönröra.
Köttbullar i citronfrisk gräddsås med potatis och varm haricotsvertssallad.
Rökt makrill och potatissallad med senapsvinägrett.
Gräddig purjo- och rabarberkyckling med bulgur.
Grillad fläskkotlett med grönsaksspett.

Det enda jag känner mig lite skeptisk till är nog makrillen, men det beror nog på min avsmak för makrill i tomatsås (som min käre sambo naturligtvis älskar). Men jag skulle tro att detta inte är ens i närheten av det jag ska få smaka nästa vecka. Vem vet? Det kanske blir en ny favorit?

Nuvunnen energi

2011-05-24T20:08:00.000+02:00

Hundlivet är många dagar helt fantastiskt. Idag är en av dessa dagar!

Tisdagar betyder hundträning tillsammans med glada människor och glada vovvar i härlig blandning. Ett träningspass kan man gå in i med lite olika energinivå - idag var en sådan kväll då energinivån befann sig på minus. I vanlig ordning så bävade jag för hur detta skulle avspegla sig på Chapp, och i vanlig ordning slog jag och hunden mig med häpnad.

Jag funderar varför det ofta är på det här viset. När jag går in i träningen och tror att det inte kommer att gå bra för att jag är för trött för att orka genomföra ett positivt träningspass, då slutar det nästan alltid med att både jag och Chapp presterar på topp. Hur kommer det sig? Är det jag som skärper mig lite extra eller är det så att jag släpper någon sorts prestationsstress och bara låter träningen flyta? Läser jag kanske min hund bättre när jag är trött eftersom jag vet att det då är desto viktigare att jag ligger steget före?

Det är en fantastisk känsla att gå in i träningen tröttare än tröttast, och komma ut på andra sidan så uppfylld av ny energi så att det inte går dit något mer! Jag säger tack kära hund för att du ger din matte all denna energi. Tack (och puss på nosen).

Vårteckensutmaning v. 21

2011-05-23T20:11:00.000+02:00

Jag missade förra veckans vårtecken men idag tog jag med mig kameran på kvällspromenaden. Skyarna har öppnat sig i timtal under dagen, vilket resulterar i en liten explosion i naturen nu när solen äntligen kämpat sig igenom molnen.

Häggen håller på att slå ut.

Den stora husförsäljningssäsongen är igång! Skyltar som den här finns i vart och vartannat kvarter...

De flesta björkar är nästan helt utslagna nu, och så gröna som de bara är i början av försommaren!

Ännu mer hägg, och den doftar så underbart!

Granen skjuter nya skott, snart kan man mumsa på dessa när man promenerar i skogen.

Men dagens största "vår"tecken är nog den underbara doften efter ett regn. När det fullkomligen knastrar i alla träd, buskar och växter av ny energi. Jag skulle kunna sitta på en stubbe och bara njuta av dofterna i timtal, synd bara att sambo och hund inte har riktigt samma tålamod som jag! :)

Nästa vecka är det sista veckan med vårteckensutmaningen, vilket väl känns som på sin plats nu när det alltmer börjar likna sommar.

Vilse i pannkakan

2011-05-22T19:58:00.000+02:00

Imorgon åker jag och hunden på äventyr. Det är nog bäst att jag packar matsäck och varma kläder, för man vet aldrig hur vilse jag kan köra när jag ska försöka hitta till Burnäset, innanför Risböle. Smaka på den ni.

Ja, den människa med världshistoriens sämsta lokalsinne ska bege sig ut i obygden (?) med endast en karta och en mobiltelefon till sin hjälp. Det påminner mig, jag måste be min käre sambo att installera skrivaren så jag kan skriva ut kartan. Ett dåligt lokalsinne gynnas inte direkt av ett dåligt kartminne!

Om ni ingenting mer hör av mig, då kan ni vara så säkra på att jag virrat bort mig och är vilse i pannkakan (pannkaka skulle för övrigt vara en utmärkt matsäck om man är vilse - mättande och lika god varm som kall).

Önska oss lycka till! :)

Bågvisning

2011-05-19T15:35:00.001+02:00

Okej, här kommer det. Bågvisning. Ignorera gärna den trötta blicken hos modellen, någonstans ska det synas att man steg upp före tuppen vaknat. Ignorera också gärna eventuella dubbelhakor eller andra skönhetsfel ni eventuellt upptäcker. Ytterligare en sak att ignorera är eventuella brister i själva fotograferandet, det blir som det blir när man ska fota sig själv! ;)

Ett par av bågarna har jag redan ratat men ni får se dem i alla fall. Jag har självklart mina egna favoriter men för att inte påverka utgången av ert röstande så berättar jag inte vilka. Så rösta nu på dina favoriter i kommentarsfältet. Hjälp mig att välja de bågar som ska pryda mitt ansikte den närmaste tiden! (Klicka på bilden för större version.)

Båge nummer 1, lila. (Ska även provas i mörkbrun men den har jag inte fått hem ännu.)

Båge nummer 2, mörkblå.

Båge nummer 3, svart/vit.

Båge nummer 4, metall svart.

Båge nummer 5, metall silver.

Så, vad tror du?

Det här med att träna hund eller matte

2011-05-17T15:07:00.000+02:00

Det är lätt att luras till att tro att jag tränar min hund när det i själva verket är hunden som tränar sin matte. När hunden gör som jag önskar kan jag stilla konstatera att jag har gjort någonting rätt. Och när hunden gör någonting som blir lite tokigt då är det bara att plocka upp spegeln, se sig själv rakt i ögonen och fråga sig vad man som matte har gjort galet.

Självklart påverkar hundens nedärvda egenskaper resultatet av vår träning men det viktigaste är ändå vad jag som hundförare väljer att göra med det som finns i andra änden av kopplet. Hur ska jag dra nytta av de egenskaper som min hund är född med? Hur ska jag styra dem till de önskade beteenden som jag satt upp för vår vardag och hur ska jag arbeta med min hund för att vi båda ska vara nöjda med det liv vi lever tillsammans?

Lägger man till detta en hel uppsjö med faktorer som jag inte är i stånd till att påverka kan man ibland tycka att det här med hundträning är ganska svårt. Men då kommer de där dagarna då allting bara fungerar och man får plocka fram spegeln och förnöjd säga "duktig matte" och ge sig själv en klapp på huvudet och kanske en belöning på köpet.

Vi är trots allt inte så olika våra hundar, positiv förstärkning är en synnerligen effektiv metod över för oss tvåbenta. Glöm inte det i mötet med såväl människor som djur.

Att bjuda någon på en dejt

2011-05-16T17:13:00.000+02:00

När man har haft stadigt sällskap i snart 10 år behöver man inte följa riktigt alla regler när man bjuder sin älskling på dejt. Till exempel kan man ringa upp honom och säga "Jag bjuder på dejt, och det är du som betalar"! :)

Visserligen behöver han bara betala middagen, bion står jag för. Visserligen med hjälp av biocheckar som jag har fått ifrån jobbet. Men det räknas väl ändå? Är han snäll kanske jag köper popcorn till honom, eller så får han betala. Vi får se! ;)

Det är härligt med en gemensam ekonomi!

För övrigt har jag idag beställt provbågar ifrån www.favoptic.se så nu ska det provas glasögon. Jag ska försöka lägga upp bilder här på bloggen så att ni kan hjälpa mig att bestämma vilka glasögon som ska pryda mitt ansikte de närmaste åren.

Och sedan är det ju måndag idag, dags för Vårteckensutmaningen igen. Jag ska ut och leta lite i min trädgård så får vi se vad jag kommer tillbaka med...

Börja med dig själv

2011-05-15T03:14:00.000+02:00

Det finns så mycket djävulskap i denna värld så det räcker och blir över. Man kan gnälla sig blå i ansiktet över orättvisor och hemskheter och vi betalar pengar till det ena och det andra projektet som ska göra vår värld till en bättre sådan. Men varför glömmer vi så ofta bort att jag först måste få till stånd en förändring hos mig själv om jag vill att den värld jag lever i ska förändras?

Självklart ska vi som har mer pengar än vi egentligen behöver hjälpa de som inte dragit det längst strået i vårt samhälle, men räcker det verkligen? Kan jag klappa mig själv på axeln och säga "duktig flicka" och vara nöjd så? Borde jag inte se till mig själv, mina värderingar och mitt sätt att betrakta min omvärld, och inse att förändringen måste till hos oss alla om en förändring till det bättre ska kunna ske? Mina handlingar får direkta konsekvenser i min omgivning, på gott och ont. Dina handlingar får direkta konsekvenser i din och min omgivning. Det kan var värt att tänka på, så här mitt i natten.

Den där Michel Jackson kan man säkert ha sina åsikter om, men sanningen är väl ändå den att han också satt inne med en hel del klokhet.

I'm Starting With The Man In

The Mirror

I'm Asking Him To Change
His Ways
And No Message Could Have
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
Take A Look At Yourself, And
Then Make A Change
(Michael Jackson - Man in the mirror)

(Varning för starka bilder. Vår värld är inte vacker alla dagar men om vi vill kan vi förändra den!)

Parningsdans

2011-05-13T22:48:00.000+02:00

Ikväll blev det en liten expedition ut i skogen, och vad fick vi bevittna om inte vad jag tror var en parningsdans två tranor emellan. Naturen är fantastisk och det är verkligen ovärderligt att bo så nära den. Sambon konstaterade svalt att visst är det intressant med naturen men frågan samtidigt om man nödvändigtvis måste stanna upp och betrakta den längre än 20 sekunder?

Det har även flyttat in två svanar i samma tjärn som tranorna tagit i besittning och de är definitivt av ett mer tystlåtet släkte än tranorna. Som de väsnas!

Men naturupplevelsen var inte slut med detta. Även en simmande groda alternativt padda hann vi träffa på innan vi var hemma. Man ska uppskatta även det lilla i vår underbara natur.

Jag konstaterar stilla för mig själv att vi inte kunde ha bosatt oss på ett bättre ställe.

Från monster till världens bästa

2011-05-10T21:53:00.000+02:00

Min kära vovve är litegrann som Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Ena stunden är han det där lilla håriga monstret ifrån en mardröm för mattar och nästa stund är han helt enkelt underbar. Idag vaknade Chapp på den där senare sidan. Den underbara. Den sidan som kan lura vem som helst att Chapp är en helt vanlig hund.

Idag var det dags för lydnadsträning i Långviken tillsammans med ett gäng glada hundmänniskor. Det riktigt roliga är att det är så många som dyker upp och gör kvällen så givande för både tvåbenta och fyrbenta.

Vi har gnuggat fotgående i sinne ikväll, jag och världens bästa Chapp. Han gick där han skulle gå (för det mesta) och höll helt klart en godkänd aktivitetsnivå för att vara han. Sanningen är den att han inte ballade ur en enda gång. Kors i taket.
Jag skulle tro att min kära hund är lite less på att gå fot efter kvällen men till min stora glädje kunde det konstateras att vinterns nötande har gett visst resultat. Detta trots att den gångna vintern bjudit på kassa möjligheter till hundträning. (Tänk hur bra det skulle kunna bli efter en mildare vinter...)

Efter en timmes intensiv träning avslutade vi med en trevlig hundpromenad där tvåbeningarna fick prata av sig och fyrbeningarna nosa och föra en markeringskamp längs vägkanterna i Långviken. Ett fantastiskt trevligt sätt att avsluta en lyckad träningskväll.

Imorgon kan det mycket väl tänkas att Chapp vaknar på den där andra sidan. Det kan man aldrig så noga veta. Vad jag däremot vet inför varje ny dag är att jag inte skulle byta denna hund mot någon annan. Vissa dagar är det dock tur att han är så otroligt söt. Det har räddat hans liv mer än ett par gånger. Sötnöten.

5 veckor gammal och finast i världen.

Vårteckensutmaning v. 19

2011-05-09T17:22:00.000+02:00

Nu vet jag inte riktigt om det handlar om vårtecken längre, jag skulle nog snarare säga att dagens tecken är tecken på att sommaren är på gång. Eller tyder de 22 plusgraderna på husets skuggsida om att sommaren redan är här med buller och bång?

Se på rackarns, det var påskliljor! Egentligen borde jag kalla dem något annat eftersom påsken är över sedan länge...

Tulpanerna är nu fullt utslagna i rabatterna.

Lata dagar med ett stort glas vatten och en god bok i sommarvärmen.

Bara fötter, jag tog premiärturen på gräsmattan utan skor idag! :)

Som sagt, det var dagens vår(?)tecken. I sommarvärmen! Livet med eget hus är just nu ganska gott. Vinterns vedermödor med snöskottning och vårfloden i grunden är sedan länge glömd!

Viltspårträning 1.2011

2011-05-05T15:24:00.000+02:00

I år hoppas jag verkligen att det blir ett anlagsprov i viltspår för mitt lilla vilddjur. Förra säsongen gick om intet av outgrundliga anledningar, plötsligt tog Chapp inte ett enda spår trots att han tidigare klarat det med lätthet. Jag har inte den blekaste aning om vad den berodde på men jag bestämde i alla fall att vi skulle ta en paus och återuppta spårandet mot slutet av sommaren. Sedan kom husköp i vägen och det blev inte något mer spårat den säsongen.

Men nu har jag gått och längtat hela vintern så idag var det dags. Säsongens första spår. Jag har bestämt mig för att starta från noll igen. Börja med riktigt korta, raka spår med hör belöningsfrekvens när hunden hittar rätt. Det ska vara riktigt tokroligt att komma fram till spårslutet.

Dagens spårkarta...

Spårets längd: ca. 50 m.
Liggtid: 2 h
Väder: sol, lite blåsigt (vi hade vinden i ryggen), + 10 grader.

Jag hade hoppats att detta skulle vara lätt som en plätt för världens bästa Chapp men jag fick för mig bevisat att det var rätt beslut att starta från början igen. Chapp ringade en hel del trots att spåret var väldigt kort och dessutom följde en stig. I normala fall borde han ha tagit det här spåret på mycket kort tid men det tog nog en dryga 10 minuter från start till slut.

Eventuellt fanns det många andra "riktiga" djurspår som störde längs med stigen och det gjorde det knepigare. Det är en troligt förklaring till att Chapp gjorde så många avstickare ifrån spåret.

Det enda som gäller nu är massor med träning. Åtminstone två spår i veckan är målet och det ska jag göra mitt bästa för att hålla! :)

Dagens överraskning kom på vägen hem då Chapp bar klöven hela vägen. Det har han aldrig gjort förut. Jag antar att min lek med klöven efter att han hade nått spårslutet gav omedelbar effekt på klövens värde i Chapps ögon. :)

Testpilotuppdrag som skulle komma väl till pass

2011-05-03T10:53:00.000+02:00

Vår kära bärbara dator börjar sjunga på sista versen...eller kanske till och med på sista strofen. Smartson söker nu testpiloter för den nya HP Pavilion och jag kunde inte anmäla mig snabbt nog. Det skulle verkligen vara perfekt om jag blev utvald.

Den verkar ha en behändig storlek också, passar perfekt nu när jag förhoppningsvis börjar plugga till hösten.

Följ länken för mer information om att bli testpilot: http://smartsontestpilot.se/hp-pavilion/bli-testpilot/

Vårteckensutmaning v. 18

2011-05-02T14:37:00.000+02:00

Hej bara vad tiden springer iväg, vecka 18 - hur gick det till?

Idag var det återigen dags att jaga vårtecken med min kamera. Jag och hunden begav oss ut i skogen.

Chapp spanar ut över en nu nästan helt isfri Haratjärn. Och nej, det är inte smuts på linsen - det toksnöar. Välkommen maj månad.

Ute i skogen var det någonting som förde ett väldigt liv nere vid Rudatjärnen. När jag smög mig fram genom blåbärsriset fick jag syn på dessa två tranor. (Det är tur att vårteckensutmaningen inte ställer krav på fotokvalitet.) Chapp tyckte att fågelspaning var spännande, i ungefär 30 sekunder. ;)

Jag vet fortfarande inte vad detta är men de har i alla fall blivit dubbelt så stora sedan förra veckan.

I min rabatt (som jag trodde att jag hade rensat tom eftersom där ska sås gräs) har dessa små sötheter tittat fram. Tulpaner?

De är inte mer än en tvärhand höga men de är många. Och söta! Jag avvaktar nog med att rensa bort det sista ur rabatten till dess att de har blommat över. :)

Jag påbörjade arbetet med att rensa bort alla rabatter redan när vi flyttade in i höstas, eftersom jag inte vill ha blomrabatter direkt emot husgrunden. Dessutom tycker jag att odling i krukor fungerar alldeles förträffligt för en som inte gillar att rensa och plocka ogräs. Men nu undrar jag om jag inte måste anlägga en ny liten rabatt någon annanstans så att jag får njuta av sådana här skönheter även nästa vår. En fråga till er som förstår er på: Kan man gräva upp lökarna och flytta dem till en annan plats eller måste jag sätta nya?

Vårens ytterligheter

2011-05-01T14:56:00.000+02:00

Jag menar att det finns tre olika approacher till det här med våren.

Dels finns det de som vägrar ta av sig vinterjackan och vinterskorna före midsommar. De som använder långkalsongerna till mitten av juli. Att de svettas från det att solen gått upp till dess att den går ned verkar inte bekomma denna grupp.

Sedan finns det de som klär av sig till linne och shorts i slutet av april. Bara för att vi har haft en sommarvarm dag så innebär det att det från och med den dagen är sommar. Punkt. Att de sedan drar på sig förkylningar eftersom det nästa dag endast är 8 plusgrader, lite snålblåst och växlande molnighet det verkar inte bekomma denna grupp.

Vidare har vi gruppen med förstånd att klä sig efter väder och vind. Jag vill gärna placera mig själv i den sista gruppen. Vi som tar med oss jackan utifall att den värmande solen går i moln men som ändå kan klä av oss lite när man sitter i solväggen. Att man ständigt får släpa med sig kläder utifallatt verkar inte bekomma oss heller.

Valborgsfirande i förskott

2011-04-30T22:21:00.000+02:00

Om man inte har ordning på sina dagar så kan det hända att man råkar planera in sitt valborgsfirande en dag då ni andra sitter hemma och gör ingenting särskilt i väntan på den riktiga dagen. Så hände det för oss i år, och i år firade vi in våren en dag tidigare än alla andra.

Finbesöket kom från Piteå och på menyn stod grillad entrecote och lax med grillad squash och champinjoner. Glöm inte chili och ostgratinerad klyftpotatis och Bearnaisesås. Vi avrundade med en helt fantastisk mintchokladcreme med grädde till efterrätt. Mums.

Så här dagen efter konstaterar jag stilla att vi har blivit lite för gamla för att vara vakna till klockan tre på natten men vad ska man göra när man har så trevligt så att man inte vill gå och lägga sig?

Idag har vi njutit av det bästa som villalivet har att erbjuda, nämligen frukost på altanen. I tre timmar. Valborgsfirandet till ära dukade vi upp med nybakat (!) bröd till frukost. Receptet var helt fantastiskt enkelt och jag inser nu hur trevligt det hade varit om jag hade kommit ihåg att föreviga resultatet med hjälp av min kamera. Men nu är det alldeles för sent eftersom inte ett enda bröd blev kvar i korgen.

"Medan du sov-bröd"

1/4 jästpaket för matbröd

6 dl vatten

1/2 krm salt

1 msk flytande honung

11 dl lantbrödsmjöl (4 sädesslag)

Solroskärnor

Gör så här:

Blanda jäst, vatten, salt och honung i en skål.

Rör ned mjölet (degen ska vara kladdig), täck över skålen med gladpack. Ställ att jäsa i kylen över natten.

Ta ut degen ur kylen på morgonen. Strö mjöl på bakbordet och dela den kladdiga degen i tio delar.

Lägg bröden på en plåt och låt dem jäsa i ca. 20 minuter medan ugnen värms upp till 250 grader.

Pensla bröden med vatten och strö över solroskärnor.Grädda mitt i ugnen i 10-15 minuter.

Ät och njut, gärna i solen i sällskap med vänner för en optimal upplevelse.

Gårdagen och dagen har även bjudit på en hel del sällskapsspel men om resultatet behöver vi inte orda så mycket. Vi kan lämna det vid att det var trevligt även om motståndet stundtals blev lite stora på sig. ;)

Så nu när ni andra står där ute och fryser i den kyliga valborgskvällen, ligger vi uppkrupna i soffan under en filt. Kvällens underhållning har det brittiska kungahuset stått för med hjälp av BBC och den bröllopsyra som fortfarande råder i kanalens programutbud så här dagen efter den stora dagen.

Säger man trevlig valborg? Eller kanske glad vår på er alla! :)

Skrivtorka

2011-04-27T13:52:00.000+02:00

Jisses vilken skrivtorka jag har. Jag får återkomma när min hjärna slappnat av litegrann...hur mycket jag än försöker så kommer ingenting vettigt ut som ett resultat av den febrila tankeverksamheten.

Kan det vara så att pollen har täppt till tankekanalerna? Kan det vara solsting efter min två-timmarsfrukost i solen på altanen? Kan det bero på error i systemen efter att räkningarna betalats? System overload så att säga...

(Jag tänker så här. Jag snurrar ett varv eller två duschen, rastar hunden, beger mig till jobbet och gör det jag ska och när jag kommer hem efter morgondagens jobb så kanske det har släppt?)

Igår hade vi en katt som strök omkring utanför vårt jobb, han såg lite vilsen ut. vi får se om han dyker upp igen idag eller om han har vandrat vidare. Ingen som vet någon som saknar en röd-vit katt med blå-vit-rutig snusnäsduk kring halsen? Den är väldigt sällskaplig och gosig och känner sig nog lite ensam...

Vårteckensutmaning v. 17

2011-04-25T20:37:00.001+02:00

Äntligen känns det som att vintern har släppt sitt grepp på riktigt, jag vågar nästan hoppas att det inte kommer att snöa något mer men man ska väl inte ropa hej förrän till midsommar! ;)

Nu börjar det spritta i trädgården och idag var jag ute och samlade vårtecken med min kamera.

Runt mina äppelträd har dessa skönheter uppenbarat sig. Grannen påstår att det är krokusar, men vad vet jag? Någon som har koll på läget får gärna lämna en liten kommentar. Vackra är de i vart fall.

Intill altanen i söderläge har dessa skott skjutit upp, det ska bli spännande att se vad det är när de slår ut. Inte för att jag tror mig själv om att kunna artbestämma dem, på den punkten får jag nog be någon om hjälp såvida det inte är en tulpan eller en påsklilja. Jag ber om ursäkt för att bilden är lite överexponerad.

Ett säkert vårtecken, idag har jag krattat så svetten lackade...jag räknar med träningsvärk imorgon. Jag skulle till och med bli förvånad om jag kan lyfta armarna ovanför axlarna.

Vi tog en liten shoppingtur på Solbacken och jag tycker faktiskt att krattandet och trädgårdsarbetet blir roligare när man har dessa handskar på sig. Johan tyckte att de var det fulaste han sett, haha. Det kan han få tycka. Jag blir glad av dem i alla fall.

Överhuvudtaget börjar det röra på sig i kvarteret. Grannarna är utomhus och krattar, fixar med båten inför sommaren, klipper ner häckar och påtar i rabatter som ska förberedas för sommarens planteringar. Utemöblerna har kommit fram och det grillas på var och varannan altan. Ungarna cyklar fram och tillbaka ute på gatan och ungdomarna samlas med sina EU-mopeder. Nu är det vår på riktigt. Välkommen gamle vän!

Update: enligt alla kommentarer har grannen rätt. Det är krokusar som trängs kring mina äppelträd!

Vad gör en lycklig hund?

2011-04-22T15:30:00.000+02:00

Barmark. Hopp och lek i skog och mark. Stinkpinnar. Märgben. Hopp och skutt på gården (där husse nu har lagat staketet). Att ligga och lapa sol i en snödriva. Bolllek med grannarna. Sno pinnar ur mattes skräphög och släpa ut dem över hela gården. Gamla fotbollar som tinat fram ur snödrivorna. Kattbajs på gården. En tupplur på gräsmattan. Godissök i gräsmattan. Bus med grannhunden som smet ifrån sin gård. Bad i dypölar i skogen.

Livet är gott när man är hund och det är vår.

Premiärtur

2011-04-21T14:12:00.000+02:00

Idag tog jag och hunden årets premiärtur på barmark (åtminstone till stor del) i vår älskade skog. Fåglarna kvittrade, solen lyste, torra grenar knäcktes under mina kängor, hunden rusade runt helt lycklig över stock och sten - som vi har saknat vår skog!

Vi befinner oss visserligen väldigt mycket i skogen även under vintern men det är inte riktigt samma sak. Skogen luktar ju ingenting på vintern. Fördelen med det är ju visserligen att hunden inte luktar någonting annat än just hund när man kommer hem. Idag luktade han allt annat än hund. Från och med nu är nog garageingången vår "huvudentré" där ett varv i duschen är obligatoriskt för hunden före vidare passage in i huset. Härliga vår.

Konstaterade att älgarna verkar ha haft kalas, skitkalas, i skogen hela vintern. Överallt. Ett annat skitkalas stod förmodligen herr Björn för. Jag hoppas verkligen att han håller sig på sin plats och utom synhåll. Jag skulle mer än gärna se en vild björn i naturen någon gång, men under kontrollerade former. Inte när man är ute och traskar med hunden. ;)

Jag är försenad

2011-04-19T12:23:00.001+02:00

Herrejisses, i veckan har jag helt glömt bort vårteckensutmaningen. Jag skäms. Nu när det faktiskt börjar bli vår på riktigt.

En snabb resumé över veckans vårtecken: fjärilar, tussilago i mängder, tulpaner i en vas, tulpaner i en dikeskant, sädesärla, stora sjöar på det som brukar vara ängar, dammsugaren arbetar 7 dagar i veckan för att hantera allt grus, gräsmattan börjar titta fram alltmer, altanen är helt snöfri. Uppdate: Grannbarnen och deras kompisar monterar studsmattan.

Vad tråkigt att jag har glömt att fota allt detta, ni får ta mig på mitt ord helt enkelt.

Jag hade för övrigt riktigt roligt på Leos lekland med brorsdöttrarna och mamma igår. Jag tror jag ådrog mig fler skrapsår och blåmärken än Ebba och Moa och jag skulle också tro att träningsvärken infinner sig senast imorgon. Särskilt med tanke på att gårdagens firmafest inleddes på Leos lekland, med en del vilda inslag i rutschbanor och klätterställningar. Tänk att ett gäng vuxna kan ha så roligt i en anläggning designad för barn! Extra roligt var att mitt lag gick vinnande ur femkampen, men det var på håret. Sista grenen avgjorde allting och det kunde ha gått hur som helst.
Efter att vi pustat ut litegrann blev det en god middag på Allstars där personalen verkade ha lite problem i serveringen. Vår före detta kollega Fredrik räddade kvällen med förstklassig mat och fin service på slutklämmen. Efter middagen åkte vi på hemma-hos-besök hos alla oss som flyttat till Ursviken på sistone. Det var verkligen superkul att se de andras hus och att få visa upp sitt eget och det var sannerligen tre helt olika hus vi hälsade på, helt olika i både stil och planlösning.

Nu ska jag fundera på huruvida jag ska koka vårt kranvatten för säkerhets skull eller om jag ska åka på konsum och köpa lite flaskvatten innan alla andra hinner före! Se Norran för mer information om den misstänkta magsjukebakterien i Skellefteås vatten.

Mästarnas mästare

2011-04-17T21:50:00.000+02:00

Jag sitter här och är lite ledsen för att Evy Palm fick lämna Mästarnas mästare ikväll, jag tycker att hon är så mysig. Som en liten mormor! Men någon gång måste väl alla utom en åka ut, sådana är ju reglerna.

Jag har missat tidigare säsonger (eller har det kanske bara varit en säsong tidigare?) men i år har jag förstått vad jag har missat. Jag gillar blandningen av tävlingsmoment och återblickar på mästarnas idrottsliga prestationer, jag gillar mysfaktorn och att alla verkar trivas tillsammans och lära känna människor de förmodligen inte skulle ha träffat om det inte varit för programmet. Sånt gillar jag. Gemytlighet och vänskap. Det är härligt med TV-program som bygger på positiva saker och inte intriger och bråk.

Imorgon bär det så av till Leos lekland med brorsdöttrarna, jag återkommer med en fullständig rapport av träningsvärken som definitivt kommer att infinna sig samt skador jag ådrar mig på grund av att jag inte längre är ett barn. ;)

Apropå vatten

2011-04-16T23:51:00.000+02:00

Vatten är i största allmänhet en trevlig företeelse. Vatten är en fantastisk dryck, jag gillar att bada när sommaren är varm, hunden älskar att bada, jag gillar till och med regnet i måttlig mängd.

Däremot stod det ingenting i mäklarbeskrivningen om swimmingpool i krypgrunden när vi köpte huset förra året. Den sortens vatten gillar jag inte. (Men det kanske är det här dom menar när de skriver "sjönära läge"? Det som vi betalar extra fastighetsskatt för.)

Redan vid besiktningen fanns det en liten vårflod i grunden men vi trodde att vi hade avhjälpt det värsta när vi tog bort all snö ifrån ovansidan av huset innan vårsmältningen började, men tydligen inte.

Sedan klockan halv tre idag har en vattenpump stått och arbetat i grunden och pumpat ut helt sjuka mängder med vatten. Den har verkligen fått bekänna färg idag, den får förmodligen fortsätta att arbeta hela natten. Jag hoppas den inte kräver övertidsersättning för då blir vi fattiga. ;)

Nej det blir nog att göra en ordentlig omdränering på ovansidan av huset nu till sommaren, trots att huset är omdränerat för bara några år sedan. Varför kunde de inte bara göra det rätt från första början?

Någon som anmäler sig frivillig som förste grävare, eller kanske förste grusskyfflare? Vi söker också personer med tidigare erfarenhet av dränering...övertidsersättning betalas ut i form av mat! :)

Reflektioner över veckan som gått

2011-04-15T16:40:00.000+02:00

Vart tog tiden vägen? Är det redan fredag? Jag tycker att jag har varit en riktigt flitig bloggare sedan jag flyttade till den här adressen men i veckan vet jag inte riktigt vad som hände.

Jag tror förresten att det är dags för en vårstädning här hemma. Jag tror också att det här är helgen då jag ska se till att vi avslutar ett och annat småpill som vi borde ha gjort färdigt för länge sedan (men vi gjorde någonting roligare istället). Nu skulle man kunna tro att denna företagsamhet när det kommer till hushållsarbete kommer av en inre drivkraft att ha det fint och städat omkring mig. Haha, det är snarare en yttre drivkraft i form av att en hel hop av mina arbetskamrater kommer på husesyn under måndagens personalfest. Vi börjar med trevligheter och middag på Allstars (det är väl på tiden nu att jag besöker det stället eftersom jag är sist i stan) och sedan ska vi på hembesök hos alla oss som har flyttat till Ursviken på senare tid.

Herregud, jag måste verkligen städa! Och kanske vårpynta lite? Jag kanske ska åka till Blomsterlandet på lördag? Det finns ingenting, inte ens städning, som inte för någonting gott med sig.

Tack och lov kan jag strunta i fönsterputsningen för nu, eftersom det är mörkt innan vi kommer till Ursviken...vilken tur! :)

Och nu vill jag ha lite hjälp. Vad städar du när du storstädar? Den där grejen som verkligen aldrig blir städad annars... i mitt fall är det nog garderoben som får sig en välbehövlig genomgång! I år måste det nog också bli en rejäl vända i förrådet.

Vårteckensutmaning v. 15

2011-04-11T17:57:00.000+02:00

Nu börjar det äntligen kännas som vår även här uppe hos oss, som jag har längtat! :) Vårvintern har varit fantastisk men nu är jag redo att välkomna våren.

Och som ett brev på posten, lika tillförlitligt varje år, kommer med våren pollenallergin. Så här har ni veckans vårtecken.

Prosit...

Och ett bonusvårtecken ifrån dagens härliga promenad i Kåge tillsammans med Sandra:

Äntligen hittade jag en tussilago. Självklart var kameran kvar hemma så jag fick plocka med mig vårtecknet hem för att kunna fota det.

Veckan har också bjudit på ytterligare vårtecken, nämligen stora fåglar som flyger i V-formation och trumpetar sin glädje över att vara tillbaks. Jag vill gärna tro att det var tranor men det är nog för tidigt, dessutom låter inte tranor på det sättet. Var det gäss kanske?

Har också träffat på massor med fjärilar idag, som glatt flög ifrån tussilago till tussilago.

Nu går jag ut och sätter mig i solen på altanen med en tidning, klockan sex på kvällen. Härligt!

En vinterbild

2011-04-09T22:14:00.000+02:00

Vintern har verkligen gjort galna saker med skogen i år. Denna gran hittade jag och Nina under en långpromenad i skogen i mars, den liksom hänger mellan två telefon(?)ledningar.

Bilden kunde nog också ha passat fint under tema "tokigt" men eftersom jag tycker att den symboliserar denna vinter bra så hamnade den under "vinterbild" istället. Man kanske skulle gå tillbaka någon dag och se om den hänger kvar där?

Heja AIK

2011-04-07T15:15:00.000+02:00

Hemma hos oss hejar vi alla på AIK ikväll... :)

Tema: Ljus

2011-04-06T19:10:00.000+02:00

Kommer ni ihåg den fantastiska sommaren 2006, då den 30-gradiga värmen kom i mitten på juni och stannade mer eller mindre hela sommaren? Det här var sommaren då vi jagade lediga volleyboll-planer och av förklarliga skäl spenderade en hel del tid ute vid Falkträsket. Jag vet att jag jobbade den här sommaren men jag kan inte komma ihåg att jag var annat än ledig. Det var en sådan där sommaren då vi verkligen gjorde det bästa av all ledig tid, och förmodligen jobbade på ett minimum av sömn.

Jag tycker att ljusspelet i den här bilden blev riktigt häftig.

Vårteckensutmaning v. 14

2011-04-04T10:03:00.000+02:00

Efter att ha spenderat hela helgen under en filt i soffan omringad av snoriga näsdukar, halstabletter och nässpray så har det inte blivit så mycket span efter vårtecken i helgen. Men här kommer i alla fall en, vårblommorna är på frammarsch i våra blomsteraffärer.

Denna köpte jag på Blomsterslottet tidigare i veckan och den har piggat upp en aning i denna sjukstuga.

Andra vårtecken är att den stora vårfällningen av hundpäls har startat. Det är hundhår precis överallt, hela tiden och oavsett om dammsugaren alldeles nyss har gjort sitt eller inte. Det gör ingen direkt skillnad. Pälstrollet själv ser så där lagom ruggig ut i pälsen som de gör när vinterpälsen släpper sitt tag. Nu när jag börjar må lite bättre blir det nog en rejäl omgång med borsten ute på altanen.

Jag konstaterar att våren i stort handlar om att ta det goda med det onda. Men det gör mig ingenting, det är det värt! :)

Kanske är även helgens dunderförkylning ett vårtecken?

Detta gör mig glad 2.0

2011-04-03T19:19:00.001+02:00

Haha, här tyckte jag att jag hade världens plan för denna del av fotoutmaningen. Och sedan upptäcker jag att jag redan har bloggat vad som gör mig glad. Men jag tänkte att ni får stå ut med en till, så varsågod...

Man kan vara sjuk precis hur länge som helst när man får ett så här smaskigt paket fullproppat av scrapinspiration hemskickat till sig. Det började med att jag köpte 10 stycken av denna tidning av en person på ett scrapforum, och denna underbara människa bestämde sig för att skicka dubbelt så många som jag hade beställt utan extra kostnad. Tack Lillblomman, du har räddat min helg! :)

Tourettes syndrom och reflektioner om vem jag är

2011-04-02T13:43:00.001+02:00

SVT Play är en fantastisk källa till tidsfördriv när man ligger i sjuksäng, eller snarare i sjuksoffa. Jag har precis avslutat en intressant dokumentär om Tourettes syndrom som handlade om två män, i olika stadier i sitt liv, som lever med sina tics varje dag för resten av sina liv. Dokumentären handlade om deras vardag och hur de hanterar sitt liv som det är. Mycket sevärd.

Mot slutet ställde en av dem frågan "vem är jag utan mina tics?, han konstaterade att han förmodligen skulle sakna sin tourettes om den försvann men att det samtidigt inte går en dag utan att han önskar att han kunde slippa den.

Jag känner igen denna tudelade inställning till sin egen situation. Vem är jag utan den historia som jag bär med mig? Är jag inte en bättre person på grund av det som jag har varit med om och skulle jag verkligen vilja vara någon annan?

Om det jag varit med om är en förutsättning för vem jag är idag, kan jag då verkligen önska att det aldrig hade hänt? Svaret på den frågan är nog ja och nej på samma gång. Självklart önskar jag, varje dag, att jag hade varit ett normalt barn med en normal uppväxt och att jag skulle slippa leva med konsekvenserna av det jag har upplevt. Men samtidigt vet jag att jag är en bättre person idag på grund av detsamma. Vill jag verkligen vara någon annan? Men kanske skulle jag ha varit lika bra, bara på ett annat sätt...

Ja ni förstår, detta resonemang kan man snurra till hur mycket som helst. Det tar aldrig slut och jag har brottats med det i många år.

Kontentan är i alla fall att jag är den jag är på grund av det jag har varit med om i mitt liv, och att det inte finns någonting att göra för att förändra det som skett idag. Det gäller helt enkelt att försöka vara den bästa person man kan vara och att acceptera att det som har hänt har hänt. Samtidigt som jag önskar att det aldrig hade hänt...

P.S Jag förstår att det jag skriver här kan läsas av vem som helst. Även av personer som jag kanske inte nödvändigtvis vill ska veta någonting om vem jag är idag. Det är en del av det hela. Men jag vill bara säga en sak. Man kan gå vidare, men tyvärr aldrig glömma och förlåta. Det är den verklighet jag lever i idag på grund av beslut om mitt liv som en annan person i min närhet tog i sina egna händer får många år sedan. Jag vet att bibeln säger någonting om att älska, glömma och förlåta. Jag har aldrig trott på bibeln.

P.S2, till mamma. Ta ingen skuld i detta på dina axlar. Utan dig hade jag inte varit så bra som jag är idag. Vi vet båda hos vem skulden ligger.

Saker som kan få en på bättre humör när man är hängig

2011-04-01T19:50:00.000+02:00

Ledig helg. Välbehövligt.

En älskad sambo som säger åt en att gå och lägga sig och vara sjuk så lagar han middag så länge. Tacksam.

En hund som roar sig själv (med att slicka sig själv i skrevet och klia sig bakom örat med baktassen - show off). Rofyllt.

Så ska det låta och Skavlan på SVT. Underhållning.

En stor godispåse, inhandlat på Alba-Tross i Ske-hamn. Medicin.

Där ser man, det finns massor med saker att vara tacksam för även när man är sjuk! Om jag äter lite mer godis blir jag nog frisk i ett nafs. Imorgon kommer dessutom mer medicin med lastbilsleverans ifrån Sollentuna, nämligen en hel bunt med tidningen Creating Keepsakes. Inspiration.

Han anstränger sig inte för att se intelligent ut...sötnöten. :)

Jonas Fahlman tar time out

2011-03-30T21:02:00.000+02:00

Mot bakgrund av det som skett i kölvattnet efter Jonas Falhmans artiklar kring vad Lars "Osten" Bergström sagt eller inte sagt på läktaren under matchen mellan Luleå och Skellefteå känner jag att jag vill ge min syn på saken. Inte min syn på sakfrågan i sig, den är jag knappast kompetent eller insatt nog att yttra mig om, utan snarare min syn på supporterkultur och idrottens ibland alltför stora betydelse i vår vardag.

För det första tycker jag att det är förkastligt hur Jonas Fahlman har behandlats efter sina avslöjanden. Att kasta saker på (och därmed uppsåtligt skada) någon, att hota en person och hans närmaste och att smutskasta honom för att ta hämnd känns inte förenligt med idrottens grundprinciper. Ska inte idrotten förena och inspirera till stordåd? Inte dela uppmana till ren brottslighet.Oavsett huruvida anklagelserna emot "Osten" är riktiga eller inte så kan det aldrig motivera att den person som ligger bakom anklagelserna ska utsättas för mordhot.

Vad har man för perspektiv på tillvaron när en sådan trivial sak som intresset för ishockey får sådana här konsekvenser? Jag tycker att ishockey är ett nöje, ett evenemang som är engagerande och leder till en samvaro och en samhörighet med personer som man kanske inte annars skulle komma särskilt nära. En kul grej att samlas kring och förhoppningsvis finna glädje i.

Jag känner att jag har många lösa trådar att knyta ihop i mitt resonemang, just nu är det mest en röra av reflektioner och tankegångar. Summa sumarum är väl egentligen att jag tycker att det är sorgligt att den sportsliga prestationen och samvaron inte verkar vara det viktigaste för somliga på läktaren.

Läs gärna Jonas Fahlmans senaste inlägg i debatten, och eventuellt hans sista? Klicka här!

Vårteckensutmaning v. 13

2011-03-28T14:50:00.000+02:00

Äntligen var det dags, Johan tog fram grillen för första gången i år! Är inte det ett vårtecken så säg? Men jag måste erkänna, det hade varit ännu trevligare om det istället för nollgradigt hade varit +20 grader och strålande sol. Men man kan inte få allt!

Jag undrar hur min käresta tänkte när han lämnade skorna inomhus? När snön fortfarande går en upp till höften om man vågar sig ut på gården, då har man skor på sig!

Tokigt

2011-03-26T19:49:00.001+01:00

Haha, ja man är väl inte äldre än vad man gör sig? Ett ihåligt träd i Stockholm inbjöd till tokiga fotografier, hösten 2010.

Testpilot Rydbergs Bearnaisesås

2011-03-25T21:41:00.000+01:00

Jag har av Smartson blivit utvald som testpilot för Rydbergs nya Bearnaisesås. Ni som känner mig vet ju hur mycket jag gillar bearnaisessås, så jag tycker att de valde rätt person för uppgiften!

Ikväll skulle det bli årets första grillmiddag så det passade bra att göra testet just ikväll. För testet gällde att man skulle prova en av de tre nya smakerna, men jag slog till med två på en gång. Vi provade chilisbean och grillbean.

Vem behöver sallad när man har dubbla beasåser? :)

Chilismaken var lite av en besvikelse eftersom den egentligen inte hade någon smak, annat än bearnaisesmak. Den hade en viss hetta men var som sagt ingen smaksensation.

Grillbean däremot var riktigt bra. Krämig och god, full av smak och välkryddad. Mums! Den kan jag varmt rekommendera!

Detta gör mig glad

2011-03-24T16:20:00.000+01:00

Ett första möte med lilla Chappmonstret. Här var han fortfarande bara söt och alldeles underbar. Detta var innan jag visste om hälften av alla vedermödor som skulle möta oss i framtiden, vi kan sammanfatta det som att emellanåt har hans söta yttre varit en sorts livförsäkring för vår lilla krabat. Han är fortfarande söt och alldeles underbar, men samtidigt så mycket mer.

Chapps ankomst i vårt liv var en start på någonting nytt för mig. Ett nytt intresse som öppnade för ett stort socialt nätverk jag inte vetat av tidigare och framför allt ett sällskap de dagar jag är hemma ensam. Med Chapp i huset har jag alltid någon att prata med som lyssnar och någon som håller mig sysselsatt även när sambon är på jobbet. Vem aktiverar vem kan man fråga sig?

Dessutom utgör han en trygghet när jag är ensam eftersom jag vet att han inte släpper in någon objuden. Jag kan också vara ute och gå ensam sent på kvällarna utan att känna mig orolig då jag litar på att Chapp inte skulle låta någonting hända matte. Jag tror också att husse tycker det känns lite skönt att veta att hunden vaktar när matte är ensam...men det kanske han inte skulle erkänna om man frågar honom... ;)

Vakthunden Chapp

2011-03-22T17:09:00.000+01:00

Igår hörde jag av en jag känner att vi har tjyyyvar i stan. De åker skoter och bryter sig in i hus om nätterna. Bra tajmat av mig att läsa sådana saker när Johan har åkt till Borlänge på kurs, det är mitt i natten och jag är ensam hemma. Vårt hus kändes plötsligt väldigt stort.

Men sedan kom jag ihåg, jag har ju faktiskt en alldeles egen vaktvovve hemma. Han kan vansinnesskälla som ingen annan när han sätter den sidan till och skulle knappast släppa in någon objuden gäst om nätterna. Med ens kände jag mig lugn och trygg, stängde av datorn och sov gott hela natten!

Han må vara söt min lilla trasselhund, men ibland kan han vara en riktigt ulv i fårakläder. Så tjyyvar, passa er!

Vakthundar är inte så dumma trots allt.

Rör inte min matte!

Vårteckensutmaning v. 12

2011-03-21T12:00:00.001+01:00

Nu börjar det kännas som att det faktiskt är vår i luften, på riktigt. Temperaturerna håller sig allt som oftast på rätt sida om nollstrecket och det droppar friskt ifrån taken! Inombords jublar jag och hoppas förtvivlat att vi inte åker på något nytt bakslag i form av 2 decimeter nysnö när man kommer ut på morgonen.

En vän till familjen har hjälpt oss att skotta fram altanen, så veckans vårtecken är kaffe på altanen i strålande solsken.

Dagens...

2011-03-20T17:42:00.000+01:00

...väder. Strålande sol, flera plusgrader och ledig helg! Kan det bli så mycket bättre än så? :)

Flitens lampa har lyst i mitt pysselrummet

2011-03-18T15:00:00.001+01:00

Johan har varit på kurs i Borlänge sedan i tisdags, och jag har nyttjat tiden med att arbeta flitigt i mitt pysselrum. Här kommer en liten bildkavalkad över vad som har blivit gjort på senaste.

Jag hittade en skiss i ett gammalt nummer av tidningen Creating Keepsakes som passade perfekt när jag ville beskriva en liten miniresa med många bilder men i en dubbellayout.

Jag har haft dessa plastblommor i svart, genomskinligt och rosa ganska länge och har ett tag klurat på hur de skulle ta sig ut som en fotomatta. Alldeles fantastiskt bra skulle det visa sig. Jag har fortfarande en hel del blommor kvar så det kanske blir en till fotomatta...

Närbild på blommorna. Chapp är förövrigt fem veckor gammal på bilden, sötnöten.

Ännu en utmaning i att få med många bilder på en dubbellayout. Återigen är jag inspirerad av en skiss som jag hittade i Creating Keepsakes.

Jag gillar särskilt blommorna som sticker fram under fotona.

Detaljbild.

Och ännu en dubbellayout.

Det kanske är lite svårt att se, men det är faktiskt nyckelpigor som sitter mitt i blommorna.

På mitt nattduksbord

2011-03-17T19:30:00.000+01:00

Till att börja med vill jag filosofera lite kring vad nattduksbord egentligen är för ett konstigt ord. Nattduk, vad syftar det egentligen på? En synonym för nattduksbord ska enligt wikipedia vara nattygsbord, och vad är då ett nattyg? Om någon kan bringa klarhet i detta så vore jag tacksam, så mina tankar kan ägna sig åt viktigare saker.

Hur det nu än var med det, på mitt nattduksbord just nu ligger en bok som heter "Ensamma hjärtan och hemlösa hundar" och är skriven av Lucy Dillon. Det sägs att det är en må-bra-bok, men jag har inte kommit riktigt så långt så att jag kan uttala mig om det riktigt ännu. En riktigt trevlig läsupplevelse har det i alla fall varit så här långt.

Handlingen i korthet: Rachel har just förlorat sin lägenhet, sitt jobb och sin pojkvän sedan länge när hon ärver sin moster Dots gård med tillhörande hundstall för hemlösa hundar som inte har haft det lätt i livet. Rachel är ingen hundmänniska, snarare en kvinna som bär fina designerkläder som bör tvättas i kemtvätten, men nu är hundarna allt hon har och hon börjar långsamt gilla sitt nya liv och de människor hon möter. Kvinnliga som manliga. "Ensamma hjärtan och hemlösa hundar" är en roman om att få en andra chans i livet, om lojalitet och villkorslös kärlek.

Jag funderar...

2011-03-16T17:44:00.000+01:00

Igår kom jag hem efter två förtroendemannadagar (förtroendevalda inom HRF träffas och stöter och blöter) med facket i Piteå och på vägen hem funderade jag över varför jag själv är engagerad i facket. Den främsta anledningen är nog så enkel som att jag vill ha koll på läget. För min egen skull. Jag vill veta mina rättigheter och mina skyldigheter så att jag inte blir trampad på.

Själv har jag svårt att förstå varför så många har utvecklat ett sådant ointresse inför sin egen situation på arbetsplatsen. Förutsätter folk att de per automatik blir rätt behandlade av sin arbetsgivare och att de därför inte behöver bry sig så mycket? Men det måste ju vara surt att upptäcka efter en lång tid att något inte gått rätt till och att detta lett till att man har förlorat en massa pengar. För mig är det ren självbevarelsedrift att se till att jag har koll på läget.

Jag tror inte alls att det alltid är så att arbetsgivaren vill blåsa sina anställda på pengar, ibland är det nog så enkelt som ren okunskap från arbetsgivarens sida. Eller rent mänskliga misstag, när den mänskliga faktorn är inblandad så kan det gå hur som helst. Genom att skaffa sig koll på läget så försäkrar man sig om att man får ut det man har rätt till, den förtjänst som man gjort sig förtjänt av genom sitt arbete.

Ofta får jag höra att vi i facket inte gör någonting, så varför ska man då vara medlem? Sanningen är snarare att facket gör massor - varje dag. Det är bara det att det kanske inte alltid märks så tydligt i en betraktares ögon. Jag ser facket lite som en vakthund. Vi håller koll på läget och träder in när blir nödvändigt. Vi hjälper människor att få koll på läget och ge dem ett större självförtroende i mötet med chefen. Vi styr upp saker och ting så att det helst blir rätt från första början, och hjälper både våra kollegor och vår arbetsgivare att rätta till sådant som blivit tokigt av den ena eller andra anledningen.

För mig är fackavgiften en försäkring, utifall att någonting går åt h-vete imorgon. Eller dagen efter det. Jag vill inte stå ensam om det blåser upp till storm och jag vill definitivt inte stå utan ersättning om någon part tvingas till stridsåtgärder i en konflikt. Jag vet att jag har starka krafter på min sida om jag behöver deras hjälp.

Tyvärr tror jag att många inser nyttan med facket när det redan är för sent. du kan ju inte teckna en villaförsäkring när huset redan har brunnit ner...

Jag håller med om att det är dyrt att vara med i facket, men det kan stå mig betydligt dyrare att stå utanför.

Vårteckensutmaning v.11

2011-03-14T12:00:00.003+01:00

Här kommer ett riktigt säkert vårtecken, fotat ifrån lördagens Norran (lokaltidning i Skellefteå-området, anmärkning för er som inte bor här).

Kommunen börjar snödika (plogar utanför vägkanterna för att minska vattenmängden på vägbanan under tiden som vintern sakta tinar bort), nu är det snart vår på riktigt. Men det gäller att köra försiktigt så att man inte kommer utanför vägbanan eller får en sladd där vattnet runnit ut på vägbanan och frusit till under natten.